आर्तानां राक्षसीनां तु लङ्कायां वै कुले कुले। रावणः करुणं शब्दं शुश्राव परिदेवितम्॥
ārtānāṃ rākṣasīnāṃ tu laṅkāyāṃ vai kule kule| rāvaṇaḥ karuṇaṃ śabdaṃ śuśrāva paridevitam||
Thereupon Rāvana heard in every house of Lankā the piteous cries of the she-demons possessed by sorrow.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
स तु दीर्घ विनिःश्वस्य मुहूर्तं ध्यानमास्थितः। बभूव परमक्रुद्धो रावणो भीमदर्शनः॥
sa tu dīrgha viniḥśvasya muhūrtaṃ dhyānamāsthitaḥ| babhūva paramakruddho rāvaṇo bhīmadarśanaḥ||
And sighing hard he engaged in mediations for some time. And terrible-looking as he was greatly worked up with ire.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
संदश्य दशनैरोष्ठं क्रोधसंरक्तलोचनः। राक्षसैरपि दुर्दर्शः कालाग्निरिव मूर्तिमान् ॥
saṃdaśya daśanairoṣṭhaṃ krodhasaṃraktalocanaḥ| rākṣasairapi durdarśaḥ kālāgniriva mūrtimān ||
Having his eyes reddened with anger and gnashing his teeth and biting the lips, that one, irrepressible by other Raksasas, looked like the fire of dissolution incarnate.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
उवाच च समीपस्थानराक्षसान्राक्षसेश्वरः। क्रोधाव्यक्तकथस्तत्र निर्दहत्रिव चक्षुषा ॥
uvāca ca samīpasthānarākṣasānrākṣaseśvaraḥ| krodhāvyaktakathastatra nirdahatriva cakṣuṣā ||
There upon the lord of Rākşasas, in anger as if burning down everything with his look addressed the Rākşasas who were near him.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
महोदरं महापार्श्व विरूपाक्षं च राक्षसम्। शीघ्रं वदत सैन्यानि निर्यातेति ममाज्ञया॥
mahodaraṃ mahāpārśva virūpākṣaṃ ca rākṣasam| śīghraṃ vadata sainyāni niryāteti mamājñayā||
Mahodara, Mahāpārsva, Virāpāksa "Do you speedily speak to the soldiers that they should sally out for battle at my command.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा राक्षसास्ते भयार्दिताः। चोदयामासुरव्यग्रान्राक्षसांस्तानृपाज्ञया ॥
tasya tadvacanaṃ śrutvā rākṣasāste bhayārditāḥ| codayāmāsuravyagrānrākṣasāṃstānṛpājñayā ||
Hearing his speech-those Raksasa, possessed by fear, asked by the command of the king, the Rākşasa soldiers to be ready.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ते तु सर्वे तथेत्युक्त्वा राक्षसा भीमदर्शनाः। कृतस्वस्त्ययनाः सर्वे ते रणाभिमुखा ययुः॥
te tu sarve tathetyuktvā rākṣasā bhīmadarśanāḥ| kṛtasvastyayanāḥ sarve te raṇābhimukhā yayuḥ||
Thereat all those grim-visaged Rākṣasas saying 'so be it' and performing benedictory ceremonies proceeded to the battle-field.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
प्रतिपूज्य यथान्यायं रावणं ते महारथाः। तस्थुः प्राञ्जलयः सर्वे भर्तुर्विजयकाङ्गिणः॥
pratipūjya yathānyāyaṃ rāvaṇaṃ te mahārathāḥ| tasthuḥ prāñjalayaḥ sarve bharturvijayakāṅgiṇaḥ||
Those mighty car-warrior, worshipping Rāvana, and desiring the victory of their lord, stood before them with folded hands.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततोवाच प्रहस्यैतान्रावणः क्रोधमूर्च्छितः। महोदरमहापार्टी विरूपाक्षं च राक्षसम्॥
tatovāca prahasyaitānrāvaṇaḥ krodhamūrcchitaḥ| mahodaramahāpārṭī virūpākṣaṃ ca rākṣasam||
Thereupon Ravana, beside himself with anger, laughing, addressed those Raksasas, Mahodara, Mahāpārsva, and Virūpākşa, saying.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अद्य बाणैर्धनुर्मुक्तैर्युगान्तादित्यसंनिभैः। राघवं लक्ष्मणं चैव नेष्यामि यमसादनम्॥
adya bāṇairdhanurmuktairyugāntādityasaṃnibhaiḥ| rāghavaṃ lakṣmaṇaṃ caiva neṣyāmi yamasādanam||
Today shall I despatch both Rāma and Lakşmaņa to the abode of Death with arrows resembling the sun at the time of dissolution, discharged off my bow.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
खरस्य कुम्भकर्णस्य प्रहस्तेन्द्रजितोस्तथा। करिष्यामि प्रतीकारमद्य शत्रुवधादहम्॥
kharasya kumbhakarṇasya prahastendrajitostathā| kariṣyāmi pratīkāramadya śatruvadhādaham||
And slaying the enemies I shall repair the loss of Khara, Kumbhakarna, Prahasta and Indrajit.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
नैवान्तरिक्षं न दिशो न च द्यौर्नापि सागराः। प्रकाशत्वं गमिष्यन्ति मद्वाणजलदावृताः॥
naivāntarikṣaṃ na diśo na ca dyaurnāpi sāgarāḥ| prakāśatvaṃ gamiṣyanti madvāṇajaladāvṛtāḥ||
The atmosphere, the quarters the sky and the deep being enveloped with the cloud of arrows shall become invisible.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अद्य वानरमुख्यानां तानि यूथानि भागशः। धनुषा शरजालेन वधिष्यामि पतत्रिणा॥
adya vānaramukhyānāṃ tāni yūthāni bhāgaśaḥ| dhanuṣā śarajālena vadhiṣyāmi patatriṇā||
I shall slay today all the heroic monkeys with my winged arrows.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अद्य वानरसैन्यानि रथेन पवनौजसा। धनुःसमुद्रादुद्भूतैर्मथिष्यामि शरोमिभिः ॥
adya vānarasainyāni rathena pavanaujasā| dhanuḥsamudrādudbhūtairmathiṣyāmi śaromibhiḥ ||
Ascending my car gifted with the velocity of the wind shall I churn today the monkey host with arrow-like waves coming from the oceanlike bow.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
व्याकोशपद्मवक्राणि पद्मकेसरवर्चसाम्। अद्य यूथतटाकानि गजवत्प्रमथाम्यहम्॥
vyākośapadmavakrāṇi padmakesaravarcasām| adya yūthataṭākāni gajavatpramathāmyaham||
I shall like an elephant distress today the monkey-like pools having their countenances for the blown lotuses, and the lustre of their bodies for the filaments.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
सशरैरद्य वदनैः संख्ये वानरयूथपाः। मण्डयिष्यन्ति वसुधां सनालैरिव पङ्कजैः॥
saśarairadya vadanaiḥ saṃkhye vānarayūthapāḥ| maṇḍayiṣyanti vasudhāṃ sanālairiva paṅkajaiḥ||
To-day in the encounter, the leaders of the monkey hosts, with their heads transfixed with arrows, shall cover the earth, like to Ictuses with their stalks.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अद्य यूथप्रचण्डानां हरीणां दुमयोधिनाम्। मुक्तेनैकेषुणा युद्धे भेत्स्यामि च शतं शतम्॥
adya yūthapracaṇḍānāṃ harīṇāṃ dumayodhinām| muktenaikeṣuṇā yuddhe bhetsyāmi ca śataṃ śatam||
I shall today with a single arrow, cleave hundreds of heroic monkeys fighting with trees in their hands.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
हतो भ्राता च येषां वै येषां च तनयो हतः। वधेनाद्य रिपोस्तेषां करोम्यश्रुप्रमार्जनम्॥
hato bhrātā ca yeṣāṃ vai yeṣāṃ ca tanayo hataḥ| vadhenādya riposteṣāṃ karomyaśrupramārjanam||
I shall wipe today the tears of those whose brother or son has been slain by destroying their goe.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अद्य महद्वाणनिर्भिन्नः प्रस्तीर्णैर्गतचेतनैः। करोमि वानरैयुद्धे यत्नावेक्ष्यतलां महीम्॥
adya mahadvāṇanirbhinnaḥ prastīrṇairgatacetanaiḥ| karomi vānaraiyuddhe yatnāvekṣyatalāṃ mahīm||
In the encounter today I shall, with the monkeys deprived of their breath and clept with my arrows, so cover the earth that it may not be seen by any.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अद्य काकाश्च गृध्राश्च ये च मांसाशिनोऽपरे। सर्वांस्तांस्तर्पयिष्यामि शत्रुमांसैः शराहतैः॥
adya kākāśca gṛdhrāśca ye ca māṃsāśino'pare| sarvāṃstāṃstarpayiṣyāmi śatrumāṃsaiḥ śarāhataiḥ||
I shall satisfy today with the flesh of the enemies slain by my shafts, the crows, vultures and others who live upon flesh.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
कल्प्यतां मे रथः शीघ्रं क्षिप्रमानीयतां धनुः। अनुप्रयान्तु मां युद्धे येऽत्र शिष्टा निशाचराः॥
kalpyatāṃ me rathaḥ śīghraṃ kṣipramānīyatāṃ dhanuḥ| anuprayāntu māṃ yuddhe ye'tra śiṣṭā niśācarāḥ||
Get ready soon my car and bring my bow. And let the remaining night-rangers follow me in battle.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा महापार्योऽब्रवीद्वचः। बलाध्यक्षान्स्थितांस्तत्र बलं संत्वर्यतामिति॥
tasya tadvacanaṃ śrutvā mahāpāryo'bravīdvacaḥ| balādhyakṣānsthitāṃstatra balaṃ saṃtvaryatāmiti||
Hearing his words Mahāpārsva addressed the leaders of the army who were near him, saying, "Get your soldiers ready."
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
बलाध्यक्षास्तु संयुक्ता राक्षसांस्तानगृहे गृहे। चोदयन्तः परिययुर्लङ्कां लघुपराक्रमाः॥
balādhyakṣāstu saṃyuktā rākṣasāṃstānagṛhe gṛhe| codayantaḥ pariyayurlaṅkāṃ laghuparākramāḥ||
The commanders too quickly went round all the houses in Lankā and asked the Rākşasas to be ready soun.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततो मुहूर्तानिष्पेतू राक्षसा भीमदर्शनाः। नदन्तो भीमवदना नानाप्रहरणैर्भुजैः॥ असिभिः पट्टिशैः शूलैर्गदाभिर्मुसलैर्हलैः। शक्तिभिस्तीक्ष्णधाराभिर्महद्भिः कूटमुद्गरैः॥ यष्टिभिर्विविधैश्च निशितैश्च परश्वधैः। भिन्दिपालैः शतघ्नीभिरन्यैश्चापि वरायुधैः॥
tato muhūrtāniṣpetū rākṣasā bhīmadarśanāḥ| nadanto bhīmavadanā nānāpraharaṇairbhujaiḥ|| asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlairgadābhirmusalairhalaiḥ| śaktibhistīkṣṇadhārābhirmahadbhiḥ kūṭamudgaraiḥ|| yaṣṭibhirvividhaiśca niśitaiśca paraśvadhaiḥ| bhindipālaiḥ śataghnībhiranyaiścāpi varāyudhaiḥ||
Thereupon began to issue out in a moment terrible-looking Raksasas, emitting roars, having dreadful faces and with various weapons in their hands-daggers, Pattisas, maces, clubs, furrows, sharpened Śaktis, traps, various rods, sharpened Cakra, Parasvadhas, Bhindipālas, Sataghnis and various other excellent weapons.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अथानयन्बलाध्यक्षाश्चत्वारो रावणाज्ञया। रथानां नियुतं साग्रं नागानां नियुतत्रयम्॥ अश्वानां षष्टिकोट्यस्तु खरोष्ट्राणां तथैव च। पदातयस्त्वसंख्याता जग्मुस्ते राजशासनात्।।२८
athānayanbalādhyakṣāścatvāro rāvaṇājñayā| rathānāṃ niyutaṃ sāgraṃ nāgānāṃ niyutatrayam|| aśvānāṃ ṣaṣṭikoṭyastu kharoṣṭrāṇāṃ tathaiva ca| padātayastvasaṃkhyātā jagmuste rājaśāsanāt||28
Thereupon at the command of Råvaņa the commanders brought one Niyuta (a hundred thousand) cars, three Niyuta elephants, sixty million horses, asses and camels and numberless infantry.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
बलाध्यक्षाश्च संस्थाप्य राज्ञः सेनां पुरस्थिताम्। एतस्मिनन्तरे सूतः स्थापयामास तं रथम्॥ दिव्यास्त्रवरसंपन्नं नानालंकारभूषितम्। नानायुधसमाकीर्णं किङ्किणीजालसंयुतम्॥ नानारत्नपरिक्षिप्तं रत्नस्तम्भैर्विराजितम्। जाम्बूनदमयैश्चैव सहस्रकलशैर्वृतम् ॥
balādhyakṣāśca saṃsthāpya rājñaḥ senāṃ purasthitām| etasminantare sūtaḥ sthāpayāmāsa taṃ ratham|| divyāstravarasaṃpannaṃ nānālaṃkārabhūṣitam| nānāyudhasamākīrṇaṃ kiṅkiṇījālasaṃyutam|| nānāratnaparikṣiptaṃ ratnastambhairvirājitam| jāmbūnadamayaiścaiva sahasrakalaśairvṛtam ||
They arranged the soldiers before the king and in the interval the charioteer brought the carfilled with excellent celestial weapons-richly adorned, containing many an armour, girt with a network of tinkling ornaments crested with various jewels. Having jewelled pillars and a thousand golden jars.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
तं दृष्ट्वा राक्षसाः सर्वे विस्मयं परमं गताः। तं दृष्ट्वा सहसोत्थाय रावणो राक्षसेश्वरः॥ कोटिसूर्यप्रतीकाशं ज्वलन्तमिव पावकम्। द्रुतं सूतसमायुक्तं युक्ताष्टतुरगं रथम्।। आरुरोह तदा भीमं दीप्यमानं स्वतेजसा ॥
taṃ dṛṣṭvā rākṣasāḥ sarve vismayaṃ paramaṃ gatāḥ| taṃ dṛṣṭvā sahasotthāya rāvaṇo rākṣaseśvaraḥ|| koṭisūryapratīkāśaṃ jvalantamiva pāvakam| drutaṃ sūtasamāyuktaṃ yuktāṣṭaturagaṃ ratham|| āruroha tadā bhīmaṃ dīpyamānaṃ svatejasā ||
Beholding the car the Rākşasas were greatly astonished. And Ravana, the lord of Raksasas, rising up all on a sudden, ascended that car, brilliant like the flaming fire and the aggregate rays of a million sun, quick-coursing, having a charioteer, drawn by eight horses, huge and shining in its native lustre.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततः प्रयातः सहसा राक्षसैर्बहुभिर्वृतः। रावणः सत्त्वगाम्भीर्याद्दारयन्निव मेदिनीम्॥
tataḥ prayātaḥ sahasā rākṣasairbahubhirvṛtaḥ| rāvaṇaḥ sattvagāmbhīryāddārayanniva medinīm||
Thereupon proceeded Råvana, encircled by many a Raksasa as if rending the earth with the excess of his prowess. arose was
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततश्चासीन्महानादस्तूर्याणां च ततस्ततः। मृदङ्गैः पटहैः शङ्खः कहलैः सह रक्षसाम्॥
tataścāsīnmahānādastūryāṇāṃ ca tatastataḥ| mṛdaṅgaiḥ paṭahaiḥ śaṅkhaḥ kahalaiḥ saha rakṣasām||
There a huge sound of bugles accompanied with that of Mrdangas, drums, conchs, and kalapas.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
आगतो रक्षसां राजा छत्रचामरसंयुतः। सीतापहारी दुर्वृत्तो ब्रह्मघ्नो देवकण्टकः।। योद्धं रघुवरेणेति शुश्रुवे कलहध्वनिः॥
āgato rakṣasāṃ rājā chatracāmarasaṃyutaḥ| sītāpahārī durvṛtto brahmaghno devakaṇṭakaḥ|| yoddhaṃ raghuvareṇeti śuśruve kalahadhvaniḥ||
The lord of the Rākṣasa-wicked, the slayer of the Brahmins-the thorn of the celestials, and who has brought away Sītā by stealth, has come with his umbrellas and chowries to fight with the foremost of Raghus-this cry heard everywhere.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
तेन नादेन महता पृथिवी समकम्पत। तं शब्दं सहसा श्रुत्वा वानरा दुद्रुवुर्भयात्॥
tena nādena mahatā pṛthivī samakampata| taṃ śabdaṃ sahasā śrutvā vānarā dudruvurbhayāt||
With his tremendous roar the earth shook. And hearing all on a sudden that sound, the monkeys fled away in fear.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
रावणस्तु महाबाहुः सचिवैः परिवारितः। आजगाम महातेजा जयाय विजयं प्रति॥
rāvaṇastu mahābāhuḥ sacivaiḥ parivāritaḥ| ājagāma mahātejā jayāya vijayaṃ prati||
The highly effulgent Råvaņa, having huge arms and surrounded by his ministers, came there being certain of gaining victory.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
रावणेनाभ्यनुज्ञातौ महापार्श्वमहोदरौ। विरूपाक्षश्च दुर्धर्षो रथानारुरुहुस्तदा॥
rāvaṇenābhyanujñātau mahāpārśvamahodarau| virūpākṣaśca durdharṣo rathānāruruhustadā||
Being commanded by Ravana, Mahāparrsha, Mahodara and the irrepressible Virupaksa ascended the car.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ते तु हृष्टाभिनर्दन्तो भिन्दन्त इव मेदिनीम्। नादं घोरं विमुञ्चन्तो निर्ययुर्जयकाङ्गिणः॥
te tu hṛṣṭābhinardanto bhindanta iva medinīm| nādaṃ ghoraṃ vimuñcanto niryayurjayakāṅgiṇaḥ||
They, desirous of winning victory, issued out emitting dreadful roars in delight and as if rending the earth therewith.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततो युद्धाय तेजस्वी रक्षोगणबलैर्वृतः। निर्ययावुद्यतधनुः कालान्तकयमोपमः॥
tato yuddhāya tejasvī rakṣogaṇabalairvṛtaḥ| niryayāvudyatadhanuḥ kālāntakayamopamaḥ||
Thereupon the highly effulgent (Ravana) resembling Death, with uplifted bow, sallied out for battle along with the army of Rākşasa.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततः प्रजविताश्वेन रथेन स महारथः। द्वारेण निर्ययौ तेन यत्र तौ रामलक्ष्मणौ।॥
tataḥ prajavitāśvena rathena sa mahārathaḥ| dvāreṇa niryayau tena yatra tau rāmalakṣmaṇau|||
That mighty car-warrior, went out in his chariot drawn by quick coursing steeds by that gate which led to where Rāma and Lakşmaņa were.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततो नष्टप्रभः सूर्यो दिशश्च तिमिरावृताः। द्विजाश्च नेदुर्घोराश्च संचचाल च मेदिनी॥
tato naṣṭaprabhaḥ sūryo diśaśca timirāvṛtāḥ| dvijāśca nedurghorāśca saṃcacāla ca medinī||
Thereat the sun lost its brilliance the quarters were enshrouded with darkness; the birds sent forth dreadful cried and the earth shook.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ववर्ष रुधिरं देवश्चस्खलुश्च तुरंगमाः। ध्वजाग्रे न्यपतद्गृध्रो विनेदुश्चाशिवाः शिवाः॥
vavarṣa rudhiraṃ devaścaskhaluśca turaṃgamāḥ| dhvajāgre nyapatadgṛdhro vineduścāśivāḥ śivāḥ||
The celestial poured down bloody rains-the course of the horses was slackened-the vultures sat on the banners and jackals emitted inauspicious cries.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
नयनं चास्फुरद्वामं वामो बाहुरकम्पत। विवर्णवदनश्चासीत्किचिदभ्रश्यत स्वनः॥
nayanaṃ cāsphuradvāmaṃ vāmo bāhurakampata| vivarṇavadanaścāsītkicidabhraśyata svanaḥ||
His left eye and the left arm began to shakehis countenance became pale and his voice grew harsher.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
ततो निष्पपतो युद्धे दशग्रीवस्य रक्षसः। रणे निधनशंसीनि रूपाण्येतानि जज्ञिरे।४।।
tato niṣpapato yuddhe daśagrīvasya rakṣasaḥ| raṇe nidhanaśaṃsīni rūpāṇyetāni jajñire|4||
The Ten-necked Rākşasa thus going out for battle there appeared many bad omens indicating his destruction.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अन्तरिक्षात्पपातोल्का निर्घातसमनि:स्वना। विनेदुरशिवा गृध्रा वायसैरभिमिश्रिताः॥
antarikṣātpapātolkā nirghātasamani:svanā| vineduraśivā gṛdhrā vāyasairabhimiśritāḥ||
From the sky fell a fire-brand accompanied with the sound of thunder; vultures and crows emitted inauspicious cries.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
एतानचिन्तयन्घोरानुत्पातान्समवस्थितान्। निर्ययौ रावणो मोहाद्वधार्थ कालचोदितः।०८।।
etānacintayanghorānutpātānsamavasthitān| niryayau rāvaṇo mohādvadhārtha kālacoditaḥ|08||
Disregarding these dreadful omens which appeared then, Ravana, incited by death, foolishly went out to slay his (enemies).
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
तेषां तु रथघोषेण राक्षसानां महात्मनाम्। वानराणामपि चमूर्युद्धायैवाभ्यवर्तत।।
teṣāṃ tu rathaghoṣeṇa rākṣasānāṃ mahātmanām| vānarāṇāmapi camūryuddhāyaivābhyavartata||
By the wheel-sound of the chariots of the great Raksasas the host of monkeys calling each other, excited with anger and willing to gain victory, addressed themselves for fight.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
अन्योन्याह्वयानानां कृद्धानां जयमिच्छताम्॥ ततः कृतो दशग्रीवः शरैः काञ्चनभूषणैः। वानराणामनीकेषु चकर कदनं महत्॥
anyonyāhvayānānāṃ kṛddhānāṃ jayamicchatām|| tataḥ kṛto daśagrīvaḥ śaraiḥ kāñcanabhūṣaṇaiḥ| vānarāṇāmanīkeṣu cakara kadanaṃ mahat||
Thereupon the Ten-necked one, enraged, with his arrows feathered in gold, made a dreadful slaughter of the army of monkeys.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
निकृत्तशिरसः केचिद्रावणेन वलीमुखाः। केचिद्विच्छत्रहृदयाः केचिच्छ्रोत्रविवर्जिताः॥
nikṛttaśirasaḥ kecidrāvaṇena valīmukhāḥ| kecidvicchatrahṛdayāḥ kecicchrotravivarjitāḥ||
And some of those heroic monkeys were bebeaded by Ravana-some had their hearts rent and others were shorn of their ears.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
निरुच्छासा हताः केचित्केचित्पार्श्वेषु दारिताः। केचिद्विभिन्नशिरसः केचिच्चक्षुर्विनाकृताः॥
nirucchāsā hatāḥ kecitkecitpārśveṣu dāritāḥ| kecidvibhinnaśirasaḥ keciccakṣurvinākṛtāḥ||
Some had their breath choked, some were killed and others had their sides broken. Some had their hands cut off and others had their eyes put out.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)
दशाननः क्रोधविवृत्तनेत्रो यतो यतोऽभ्येति रथेन संख्ये। ततस्ततस्तस्य शरप्रवेगं सोढुं न शेकुर्हरियूथपास्ते॥
daśānanaḥ krodhavivṛttanetro yato yato'bhyeti rathena saṃkhye| tatastatastasya śarapravegaṃ soḍhuṃ na śekurhariyūthapāste||
Wherever in the encounter, the Ten-headed Räksasa, whirling his eyes in ire, went in his car the monkey leaders could not stand the vehemence of his arrows.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)