All Chapters
Valmiki Ramayana — Yuddha Kanda · Chapter 62

Yuddha Kanda, Sarga 62

युद्धकाण्डः सर्गः 62

21 verses

स तु राक्षसशार्दूलो निद्रामदसमाकुलः। राजमार्ग श्रिया जुष्टं ययौ विपुलविक्रमः॥

sa tu rākṣasaśārdūlo nidrāmadasamākulaḥ| rājamārga śriyā juṣṭaṃ yayau vipulavikramaḥ||

That tiger-like Rakşasa possessed of prowess, (still) under the influence of slumber, strode along the picturesque highway.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

राक्षसानां सहस्रैश्च वृतः परमदुर्जयः। गृहेभ्यः पुष्पवर्षेण कीर्यमाणस्तदा ययौ॥

rākṣasānāṃ sahasraiśca vṛtaḥ paramadurjayaḥ| gṛhebhyaḥ puṣpavarṣeṇa kīryamāṇastadā yayau||

That exceedingly unconquerable one, surrounded by thousands of Raksasas, went on, showered with blossoms from the houses (standing by).

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

स हेमजालविततं भानुभास्वरदर्शनम्। ददर्श विपुलं रम्यं राक्षसेन्द्रनिवेशनम्॥

sa hemajālavitataṃ bhānubhāsvaradarśanam| dadarśa vipulaṃ ramyaṃ rākṣasendraniveśanam||

Then he saw the grand and graceful residence of the lord of the Räkşasas, having golden networks and sun-bright to behold.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

स तत्तदा सूर्य इवाभ्रजालं प्रविश्य रक्षोधिपतेर्निवेशनम्। ददर्श दूरेऽग्रजमासनस्थं स्वयंभुवं शक्र इवासनस्थम्।४।।

sa tattadā sūrya ivābhrajālaṃ praviśya rakṣodhipaterniveśanam| dadarśa dūre'grajamāsanasthaṃ svayaṃbhuvaṃ śakra ivāsanastham|4||

Entering the mansion of the Raksasa sovereign, like the sun entering into a mass of clouds, he saw his elder brother seated at a distance; even as Sakra sees the Self-sprung seated.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

भ्रातुः स भवनं गत्वा रक्षोगणसमन्वितः। कुम्भकर्ण: पदन्यासैरकम्पयत मेदिनीम्॥

bhrātuḥ sa bhavanaṃ gatvā rakṣogaṇasamanvitaḥ| kumbhakarṇa: padanyāsairakampayata medinīm||

Kumbhakarņa surrounded by numbers of Rākşasas, entered his brother's abode, making the very earth tremble with his tread.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

सोऽभिगम्य गृहं भ्रातुः कक्ष्यामभिविगाह्य च। दद द्विग्नमासीनं विमाने पुष्पके गुरुम् ॥

so'bhigamya gṛhaṃ bhrātuḥ kakṣyāmabhivigāhya ca| dada dvignamāsīnaṃ vimāne puṣpake gurum ||

Arriving at the abode and passing the entrance, he saw his superior anxiously seated on the car, Pusphaka.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

अथ दृष्ट्वा दशग्रीवः कुम्भकर्णमुपस्थितम्। तूर्णमुत्थाय संहृष्टाः संनिकर्षमुपानयत्॥

atha dṛṣṭvā daśagrīvaḥ kumbhakarṇamupasthitam| tūrṇamutthāya saṃhṛṣṭāḥ saṃnikarṣamupānayat||

Seeing Kumbhakarņa come, the Ten necked one, exceedingly rejoiced, raised him up and drew him near himself.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

अथासीनस्य पर्यङ्के कुम्भकर्णो महाबलः। भ्रातुर्ववन्दे चरणौ किं कृत्यमिति चाब्रवीत्॥

athāsīnasya paryaṅke kumbhakarṇo mahābalaḥ| bhrāturvavande caraṇau kiṃ kṛtyamiti cābravīt||

Then the exceedingly mighty Kumbhakarņa saluted the feet of his brother and said, "What did you say ?"

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

पुनः स मुदितोत्पत्य रावणः परिषस्वजे। स भ्रात्रा संपरिष्वक्को यथावच्चाभिनन्दितः॥

punaḥ sa muditotpatya rāvaṇaḥ pariṣasvaje| sa bhrātrā saṃpariṣvakko yathāvaccābhinanditaḥ||

Thereat, delighted, Ravana, springing up, again embraced (his brother). And embraced (by his brother), and duly greeted by him, that brother (of Ravana).

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

कुम्भकर्णः शुभं दिव्यं प्रतिपेदे वरासमम्। स तदासनमाश्रित्य कुम्भकर्णो महाबलः॥ संरक्तनयनः क्रोधाद्रावणं वाक्यमब्रवीत्।

kumbhakarṇaḥ śubhaṃ divyaṃ pratipede varāsamam| sa tadāsanamāśritya kumbhakarṇo mahābalaḥ|| saṃraktanayanaḥ krodhādrāvaṇaṃ vākyamabravīt|

Kumbhakarņa seated himself on a shining and superb seat. And seating himself on that seat, the wondrous powerful Kumbhakarna, with his eyes reddened in wrath, addressed Ravana, saying.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

किमर्थमहमादृत्य त्वया राजप्रबोधितः॥ शंस कस्माद्भयं तेऽत्र को वा प्रेतो भविष्यति। भ्रातरं रावणः क्रुद्धं कुम्भकर्णमवस्थितम्।। रोषेण परिवृत्ताभ्यां नेत्राभ्यां वाक्यमब्रवीत्॥

kimarthamahamādṛtya tvayā rājaprabodhitaḥ|| śaṃsa kasmādbhayaṃ te'tra ko vā preto bhaviṣyati| bhrātaraṃ rāvaṇaḥ kruddhaṃ kumbhakarṇamavasthitam|| roṣeṇa parivṛttābhyāṃ netrābhyāṃ vākyamabravīt||

O king, why honouring me, has you awaked me? Tell me whence springs your fear? And who shall be a ghost?* Thereat Ravana, waxing wroth, and with his eyes rolling in rage, said to Kumbhakarma, seated. *Having been slain by me.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

अयं ते सुमहान्कालः शयानस्य महाबल। सुषुप्तस्त्वं न जानीये मम रामकृतं भयम्॥

ayaṃ te sumahānkālaḥ śayānasya mahābala| suṣuptastvaṃ na jānīye mama rāmakṛtaṃ bhayam||

O highly powerful one, you have slept away a long space of time. And having been asleep, you did not know the great fear of mine springing from Rama.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

एष दाशरथिः श्रीमान्सुग्रीवसहितो बली। समुद्रं लवयित्वा तु कुलं नः परिकृन्तति॥

eṣa dāśarathiḥ śrīmānsugrīvasahito balī| samudraṃ lavayitvā tu kulaṃ naḥ parikṛntati||

This graceful son to Daśaratha possessed of strength, along with Sugriva, having crossed the ocean, is destroying our race.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

हन्त पश्यस्व लङ्कायां वनान्युपवनानि च। सेतुना सुखमागत्य वानरैकार्णवं कृतम्॥

hanta paśyasva laṅkāyāṃ vanānyupavanāni ca| setunā sukhamāgatya vānaraikārṇavaṃ kṛtam||

Alack! see in own Lanka, woods and forests have been flooded with an ocean of monkeys never even coming without any ado by the bridge (which they have constructed).

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ये राक्षसा मुख्यतमा हतास्ते वानरैर्युधि वानराणां क्षयं युद्धे न पश्यामि कथंचन।। न चापि वानरा युद्धे जितपूर्वाः कदाचन॥

ye rākṣasā mukhyatamā hatāste vānarairyudhi vānarāṇāṃ kṣayaṃ yuddhe na paśyāmi kathaṃcana|| na cāpi vānarā yuddhe jitapūrvāḥ kadācana||

Those Rākşasas that were prime have been slain in battle by the monkeys; but I find no destruction of the monkeys in fight. Nay, the monkeys have been before vanquished (by the Raksasas) in battle.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तदेतद्भयमुत्पन्नं त्रायस्वेह महाबल। नाशय त्वमिमानद्य तदर्थं बोधितो भवान्॥

tadetadbhayamutpannaṃ trāyasveha mahābala| nāśaya tvamimānadya tadarthaṃ bodhito bhavān||

Therefore has this fear sprung up in my heart). Save me from this, O exceedingly powerful one. Do you now destroy these. It is for this that I have roused you.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

सर्वक्षपितकोशं च स त्वमभ्युपपद्य माम्। त्रायस्वेमां पुरीं लङ्कां बालवृद्धावशेषिताम्॥

sarvakṣapitakośaṃ ca sa tvamabhyupapadya mām| trāyasvemāṃ purīṃ laṅkāṃ bālavṛddhāvaśeṣitām||

Do you, favouring me, whose exchequer is empty, save this city of Lanka, having only young folks and the aged left.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

भ्रातुरर्थे महाबाहो कुरु कर्म सुदुष्करम्। मयैवं नोक्तपूर्वो हि भ्राता कश्चित्परंतप ॥

bhrāturarthe mahābāho kuru karma suduṣkaram| mayaivaṃ noktapūrvo hi bhrātā kaścitparaṃtapa ||

O long-armed one, do you perform your dearest acts in behalf of your brother. O subduer of enemies, I had never before said so to my brother.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

त्वय्यस्ति मम च स्नेहः परा संभावना च मे। देवासुरेषु युद्धेषु बहुशो राक्षसर्षभ।। त्वया देवाः प्रतिव्यूह्य निर्जिताश्चामरा युधि ॥

tvayyasti mama ca snehaḥ parā saṃbhāvanā ca me| devāsureṣu yuddheṣu bahuśo rākṣasarṣabha|| tvayā devāḥ prativyūhya nirjitāścāmarā yudhi ||

In you is my affection and great is the probability of your succeeding. In the wars of the celestials and Asuras, O foremost of Rāks asas, countless were the celestials that you as an antagonist had beaten.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तदेतत्सर्वमातिष्ठ वीर्य भीमपराक्रम। नहि ते सर्वभूतेषु दृश्यते सदृशो बली॥

tadetatsarvamātiṣṭha vīrya bhīmaparākrama| nahi te sarvabhūteṣu dṛśyate sadṛśo balī||

Therefore, o you of dreadful strength! summon your entire energy. Him find I not among all beings, who is your peer in prowess.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

कुरुष्व मे प्रियहितमेतदुत्तम यथाप्रियं प्रियरण बान्धवप्रिय। स्वतेजसा व्यथय सपत्नवाहिनीं शरद्धनं पवन इवोद्यतो महान्॥

kuruṣva me priyahitametaduttama yathāpriyaṃ priyaraṇa bāndhavapriya| svatejasā vyathaya sapatnavāhinīṃ śaraddhanaṃ pavana ivodyato mahān||

O lover of battle! O dear to friends, as you like, do this beloved good office, this prime benefit, to me. By your own energy, smite the hostile hosts, even as a mighty and strong wind (scattered away) autumnal clouds.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)