कुम्भकर्णः शुभं दिव्यं प्रतिपेदे वरासमम्। स तदासनमाश्रित्य कुम्भकर्णो महाबलः॥ संरक्तनयनः क्रोधाद्रावणं वाक्यमब्रवीत्।
kumbhakarṇaḥ śubhaṃ divyaṃ pratipede varāsamam| sa tadāsanamāśritya kumbhakarṇo mahābalaḥ|| saṃraktanayanaḥ krodhādrāvaṇaṃ vākyamabravīt|
English Meaning
Kumbhakarņa seated himself on a shining and superb seat. And seating himself on that seat, the wondrous powerful Kumbhakarna, with his eyes reddened in wrath, addressed Ravana, saying.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)