All Chapters
Valmiki Ramayana — Uttara Kanda · Chapter 68

Uttara Kanda, Sarga 68

उत्तरकाण्डः सर्गः 68

18 verses

कथां कथयतस्तेषां जयं चाकाङ्क्षतां शुभम्। व्यतीता रजनी शीघ्रं शत्रुघ्नस्य महात्मनः॥

kathāṃ kathayatasteṣāṃ jayaṃ cākāṅkṣatāṃ śubham| vyatītā rajanī śīghraṃ śatrughnasya mahātmanaḥ||

They being thus engaged in conversation regarding his achieving victory without any danger Satrughna in no time passed the night.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ततः प्रभाते विमले तस्मिन्काले स राक्षसः। निर्गतस्तु पुराद्वीरो भक्ष्याहारप्रचोदितः॥

tataḥ prabhāte vimale tasminkāle sa rākṣasaḥ| nirgatastu purādvīro bhakṣyāhārapracoditaḥ||

The clear morning having arrived, that time the heroic Lavana issued out of his city to collect food.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

एतस्मिन्नन्तरे वीर उत्तीर्य यमुना नदीम्। ती। मधुपुरद्वारि धनुष्पाणिरतिष्ठत॥

etasminnantare vīra uttīrya yamunā nadīm| tī| madhupuradvāri dhanuṣpāṇiratiṣṭhata||

In the meantime having crossed the river Yamunā, the heroic Satrughna, with bow in his hands, stood at the gate of Madhu's city.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ततोऽर्धदिवसे प्राप्ते क्रूरकर्मा स राक्षसः। आगच्छद्बहुसाहस्रं प्राणिनां भारमुद्वहन्।॥ ततो ददर्श शत्रुघ्नं स्थितं द्वारि धृतायुधम्। तमुवाच किमनेन करिष्यसि॥ ततो रक्षः ईदृशानां सहस्राणि सायुधानां नराधम। भक्षितानि मया रोषात्कालेनानुगतो ह्यसि॥

tato'rdhadivase prāpte krūrakarmā sa rākṣasaḥ| āgacchadbahusāhasraṃ prāṇināṃ bhāramudvahan||| tato dadarśa śatrughnaṃ sthitaṃ dvāri dhṛtāyudham| tamuvāca kimanena kariṣyasi|| tato rakṣaḥ īdṛśānāṃ sahasrāṇi sāyudhānāṃ narādhama| bhakṣitāni mayā roṣātkālenānugato hyasi||

There upon returning in the noon with many thousand animals, the night-ranger Lavana, of dreadful actions, espied Satrughna standing at the gate with a weapon in his hand. Thereupon he said: What shall you do with this weapon? O vile wight, enraged I have devoured many thousand persons holding weapons like you. I now perceive you have also been possessed by Kala.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

आहारश्चाप्यसंपूर्णो ममायं पुरुषाधम। स्वयं प्रविष्टोऽद्य मुखं कथमासाद्य दुर्मते॥

āhāraścāpyasaṃpūrṇo mamāyaṃ puruṣādhama| svayaṃ praviṣṭo'dya mukhaṃ kathamāsādya durmate||

O vile man, I am fully fed. How shall you, of your own accord, enter into my mouth?

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्यैवं भाषमाणस्य हसतश्च मुहुर्मुहुः। शत्रुघ्नो वीर्यसंपन्नो रोषादश्रूण्यासृजत्॥

tasyaivaṃ bhāṣamāṇasya hasataśca muhurmuhuḥ| śatrughno vīryasaṃpanno roṣādaśrūṇyāsṛjat||

Lavaņa having said this again and again laughing the great hero Satrughna shed tears in anger.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्य रोषाभिभूतस्य शत्रुघ्नस्य महात्मनः। तेजोमया मरीच्यस्तु सर्वगात्रैर्विनिष्पतन्॥

tasya roṣābhibhūtasya śatrughnasya mahātmanaḥ| tejomayā marīcyastu sarvagātrairviniṣpatan||

The high-minded Śatrughna being beside himself with rage, from all his person issued burning lustre.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

उवाच च सुसंक्रुद्धः शत्रुघ्नः स निशाचरम्। योद्धमिच्छामि दुर्बुद्धेः द्वन्द्वयुद्धं त्वया सह ॥

uvāca ca susaṃkruddhaḥ śatrughnaḥ sa niśācaram| yoddhamicchāmi durbuddheḥ dvandvayuddhaṃ tvayā saha ||

Greatly enraged he said to the night-ranger O you of a vicious intellect, I wish to enter into a dual encounter with you.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

पुत्रो दशरथस्याहं भ्राता रामस्य धीमतः। शत्रुघ्नो नाम शत्रुघ्नो वधाकाङ्क्षी तवागतः॥

putro daśarathasyāhaṃ bhrātā rāmasya dhīmataḥ| śatrughno nāma śatrughno vadhākāṅkṣī tavāgataḥ||

I am the son of the great king Dasaratha, brother of the intelligent Rāma and my name is Satrughna. I slay all my enemies and have come here to destroy you.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्य मे युद्धकामस्य द्वन्द्वयुद्धं प्रदीयताम्। शस्त्वं सर्वभूतानां न मे जीवन्गमिष्यसि॥

tasya me yuddhakāmasya dvandvayuddhaṃ pradīyatām| śastvaṃ sarvabhūtānāṃ na me jīvangamiṣyasi||

I wish now to fight with you-do you enter into a dual conflict. You are the enemy of all animals. You shall not be able to survive at my hands.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्मिंस्तथा ब्रुवाणे तु राक्षसः प्रहसन्निव। प्रत्युवाच नरश्रेष्ठं दिष्ट्या प्राप्तोऽसि दुर्मते॥

tasmiṃstathā bruvāṇe tu rākṣasaḥ prahasanniva| pratyuvāca naraśreṣṭhaṃ diṣṭyā prāpto'si durmate||

He having said this, the Rākṣasa, laughing aloud, replied to that foremost of men:-Your understanding is bewildered. By the influence of destiny you have come under my control.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

मम मोतृष्वसुर्धाता रावणो नाम राक्षसः। हतो रामेण दुर्बुद्धे स्त्रीहेतोः पुरुषाधम॥

mama motṛṣvasurdhātā rāvaṇo nāma rākṣasaḥ| hato rāmeṇa durbuddhe strīhetoḥ puruṣādhama||

The Räksasa Rāvana was the brother of my aunts. O you of vicious understanding, O vile wight, it is for his wife that Rāma did slay him.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तच्च सर्वं मया क्षान्तं रावणस्य कुलक्षयम्। अवज्ञा पुरतः कृत्वा मया यूयं विशेषतः॥

tacca sarvaṃ mayā kṣāntaṃ rāvaṇasya kulakṣayam| avajñā purataḥ kṛtvā mayā yūyaṃ viśeṣataḥ||

It is out of hatred that I have tolerated the destruction of Rāvana's family and have pardoned you all.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

निहताश्च हि ते सर्वे परिभूतास्तृणं यथा। भूताश्चैव भविष्याश्च यूयं च पुरुषाधमाः॥

nihatāśca hi te sarve paribhūtāstṛṇaṃ yathā| bhūtāścaiva bhaviṣyāśca yūyaṃ ca puruṣādhamāḥ||

You are all vile men; I have slain and defeated all of your family that have passed away and shall destroy all that are living and shall come into existence.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्य ते युद्धकामस्य युद्धं दास्यामि दुर्मते। तिष्ठ त्वं च मुहूर्त तु यावदायुधमानये॥

tasya te yuddhakāmasya yuddhaṃ dāsyāmi durmate| tiṣṭha tvaṃ ca muhūrta tu yāvadāyudhamānaye||

O you of vicious intellect, if you wish I shall fight with you. Do you wait here so long I do not bring my weapon.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ईप्सितं यादृशं तुभ्यं सज्जये यावदायुधन्। तमुवाचाशु शत्रुघ्नः क्व मे जीवन्गमिष्यसि॥

īpsitaṃ yādṛśaṃ tubhyaṃ sajjaye yāvadāyudhan| tamuvācāśu śatrughnaḥ kva me jīvangamiṣyasi||

Do you remain here as long as I with that shall not kill you. Where to Satrughna immediately replied Where shall you go while I am alive?

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

स्वयमेवागतः शत्रुर्न मोक्तव्यः कृतात्मना। यो हि विक्लवया बुद्ध्या प्रसरं शत्रवे दिशेत्। स हतो मन्दबुद्धिः स्याद्यथा कापुरुषस्तथा॥

svayamevāgataḥ śatrurna moktavyaḥ kṛtātmanā| yo hi viklavayā buddhyā prasaraṃ śatrave diśet| sa hato mandabuddhiḥ syādyathā kāpuruṣastathā||

The practical men should never let off the enemies who come out of their own accord. He, who invite an enemy into battle under the influence of perverted understanding, is slain like a coward.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्मात्सुदृष्टं कुरु जीवलोकं शरैः शितैस्त्वां विविधैर्नयामि। यमस्य गेहाभिमुखं हि पापं रिपुं त्रिलोकस्य च राघवस्य॥

tasmātsudṛṣṭaṃ kuru jīvalokaṃ śaraiḥ śitaistvāṃ vividhairnayāmi| yamasya gehābhimukhaṃ hi pāpaṃ ripuṃ trilokasya ca rāghavasya||

Do you behold this world of creatures to your hearts' content for I shall by various sharp weapons despatch you to Yama's abode who is the enemy of the three worlds and Rāghava.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)