All Chapters
Valmiki Ramayana — Yuddha Kanda · Chapter 72

Yuddha Kanda, Sarga 72

युद्धकाण्डः सर्गः 72

12 verses

अतिकायं हतं श्रुत्वा लक्ष्मणेन महात्मना। उद्वेगमगमद्राजा वचनं चेदमब्रवीत्॥

atikāyaṃ hataṃ śrutvā lakṣmaṇena mahātmanā| udvegamagamadrājā vacanaṃ cedamabravīt||

Hearing Atikāya slain by the high-souled Lakşmaņa, the king was filled with exceeding great anxiety and spoke thus.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

धूम्राक्षः परमामर्षी सर्वशस्त्रभृतां वरः। अकम्पनः प्रहस्तश्च कुम्भकर्णस्तथैव च।२।। एते महाबला वीरा राक्षसा युद्धकाङ्गिणः। जेतारः परसैन्यानां परैर्नित्यापराजिताः॥ ससैन्यस्ते हता वीरा रामेणाक्लिष्टकर्मणा। राक्षसाः सुमहाकाया नानाशस्त्रविशारदाः।४॥

dhūmrākṣaḥ paramāmarṣī sarvaśastrabhṛtāṃ varaḥ| akampanaḥ prahastaśca kumbhakarṇastathaiva ca|2|| ete mahābalā vīrā rākṣasā yuddhakāṅgiṇaḥ| jetāraḥ parasainyānāṃ parairnityāparājitāḥ|| sasainyaste hatā vīrā rāmeṇākliṣṭakarmaṇā| rākṣasāḥ sumahākāyā nānāśastraviśāradāḥ|4||

Dhūmråkșa exceedingly wrathful-best of those equipped with all arms—and Akampana and Prahasta and Kumbhakarņa-all these exceedingly mighty heroes— Räkșasas ever seeking warfare, conquerors of the forces of foes, and never defeated by antagonists, have together with their hosts been slain by Rāma of untiring feats.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

अन्ये च बहवः शूरा महात्मानो निपातिताः। प्रख्यातबलवीर्येण पुत्रेणेन्द्रजिता मम॥ तौ भ्रातरौ तदा बद्धौ घोरैर्दत्तवरैः शरैः। यन्न शक्यं सुरैः सर्वैरसुरैर्वा महाबलैः॥ मोक्तुं तद्वन्धनं घोरं यक्षगन्धर्वपत्रगैः। तन्न जाने प्रभावैर्वा मायया मोहनेन वा॥ शरबन्धाद्विमुक्तौ तौ भ्रातरौ रामलक्ष्मणौ।

anye ca bahavaḥ śūrā mahātmāno nipātitāḥ| prakhyātabalavīryeṇa putreṇendrajitā mama|| tau bhrātarau tadā baddhau ghorairdattavaraiḥ śaraiḥ| yanna śakyaṃ suraiḥ sarvairasurairvā mahābalaiḥ|| moktuṃ tadvandhanaṃ ghoraṃ yakṣagandharvapatragaiḥ| tanna jāne prabhāvairvā māyayā mohanena vā|| śarabandhādvimuktau tau bhrātarau rāmalakṣmaṇau|

Other Rākşasas having gigantic bodies and skilled in various arms, countless high-souled heroes—have also been brought down. These brothers were formerly bound by my son Indrajit of renowned strength and prowess with terrific shafts, obtained as boons. And I do not know by what power or superhuman virtue stupefying energy did those brothers, Rāma and Lakşmaņa-liberate themselves from those dreadful bonds, which could be loosed neither by celestials nor the highly powerful Asuras combined Yaksas, Gandharvas and Pannagas.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ये योधा निर्गताः शूरा राक्षसा मम शासनात्॥ ते सर्वे निहता युद्धे वानरैः सुमहाबलैः।

ye yodhā nirgatāḥ śūrā rākṣasā mama śāsanāt|| te sarve nihatā yuddhe vānaraiḥ sumahābalaiḥ|

All those heroic Rākşasa warriors that marched forth at my bidding, have been destroyed by monkeys of marvellous might.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तं न पश्याम्यहं युद्धे योऽद्य रामं सलक्ष्मणम्।। नाशयेत्सबलं वीरं ससुग्रीवं विभीषणम्।९।।

taṃ na paśyāmyahaṃ yuddhe yo'dya rāmaṃ salakṣmaṇam|| nāśayetsabalaṃ vīraṃ sasugrīvaṃ vibhīṣaṇam|9||

Him see I not that can now slay Rāma with Lakşmaņa, that hero together with his forces and Sugrīva and Vibhīşana.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

अहो सुबलवान्रामो महदस्त्रबलं च वै। यस्य विक्रममासाद्य राक्षसा निधनं गताः॥

aho subalavānrāmo mahadastrabalaṃ ca vai| yasya vikramamāsādya rākṣasā nidhanaṃ gatāḥ||

Alack! mighty must be Rāma and wondrous is or nor his strength of weapon-he coming in contact with whose prowess, these Rākşasas have met with their deaths.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

अप्रमत्तैश्च सर्वत्र गुल्मै रक्ष्या पुरी त्वियम्। अशोकवनिका चैव यत्र सीताभिरक्ष्यते॥

apramattaiśca sarvatra gulmai rakṣyā purī tviyam| aśokavanikā caiva yatra sītābhirakṣyate||

Now let this palace be everywhere guarded by a vigilant garrison, as also the Asoka wood where Sītā is being guarded.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

निष्क्रमो वा प्रवेशो वा ज्ञातव्यः सर्वदैव नः। यत्र यत्र भवेद्गुल्मस्तत्र तत्र पुनः पुनः॥ सर्वतश्चापि तिष्ठध्वं सैन्यैः परिवृता बलैः। द्रष्टव्यं च पदं तेषां वानराणां निशाचराः॥ प्रदोषे वार्धरावे वा प्रत्यूषे वापि सर्वशः।

niṣkramo vā praveśo vā jñātavyaḥ sarvadaiva naḥ| yatra yatra bhavedgulmastatra tatra punaḥ punaḥ|| sarvataścāpi tiṣṭhadhvaṃ sainyaiḥ parivṛtā balaiḥ| draṣṭavyaṃ ca padaṃ teṣāṃ vānarāṇāṃ niśācarāḥ|| pradoṣe vārdharāve vā pratyūṣe vāpi sarvaśaḥ|

We should always be acquainted with the ingress and egress (of every person). And do you, surrounded by forces, remain where there are garrisons. And the night-rangers should in the evening at midnight and in the morning always watch the movements of the monkeys.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

नावज्ञा तत्र कर्तव्या वानरेषु कदाचन ॥ द्विषतां बलमुद्युक्तमापतत्कि स्थितं यथा।

nāvajñā tatra kartavyā vānareṣu kadācana || dviṣatāṃ balamudyuktamāpatatki sthitaṃ yathā|

The monkeys should by no means be slighted. And you should know whether the enemy put forth (fresh) efforts, and whether they advance or remain stationed where they at present are.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ततस्ते राक्षसाः सर्वे श्रुत्वा लङ्काधिपस्य तत्।। वचनं सर्वमातिष्ठन्यथावत्तु महाबलाः॥

tataste rākṣasāḥ sarve śrutvā laṅkādhipasya tat|| vacanaṃ sarvamātiṣṭhanyathāvattu mahābalāḥ||

Thereupon hearing from the lord of Lankā those exceeding mighty Rākşasas did as they hat been desired.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तान्सर्वान्हि समादिश्य रावणो राक्षसाधिपः। मन्युशल्यं वहन्दीनः प्रविवेश स्वमालयम्॥

tānsarvānhi samādiśya rāvaṇo rākṣasādhipaḥ| manyuśalyaṃ vahandīnaḥ praviveśa svamālayam||

Having directed them, Ravana, lord O Rākşasas, bearing the dart of ire (in his heart), i forlorn guise entered his own mansion.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

निशाचराणामधिपो महाबलः। तदेव पुत्रव्यसनं विचिन्तयन् मुहुर्मुहुश्चैव तदा विनिःश्वसन्॥

niśācarāṇāmadhipo mahābalaḥ| tadeva putravyasanaṃ vicintayan muhurmuhuścaiva tadā viniḥśvasan||

With the fire of his rage blazing up, th exceedingly powerful sovereign of the nigh rangers, absorbed with the danger that ha befallen his son, began to sigh momentarily.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)