All Chapters
Valmiki Ramayana — Bala Kanda · Chapter 56

Bala Kanda, Sarga 56

बालकाण्डः सर्गः 56

17 verses

एवमुक्तो वसिष्ठेन विश्वामित्रो महाबलः। आग्नेयमस्त्रमुद्दिश्य तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत्॥

evamukto vasiṣṭhena viśvāmitro mahābalaḥ| āgneyamastramuddiśya tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt||

Thus addressed by Vasiştha, the mighty Viśvāmitra, aiming a fiery weapon, said, 'Stay! Stay!'

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ब्रह्मदण्डं समुद्यम्य कालदण्डमिवापरम्। वसिष्ठो भगवान् क्रोधादिदं वचनमब्रवीत्॥

brahmadaṇḍaṃ samudyamya kāladaṇḍamivāparam| vasiṣṭho bhagavān krodhādidaṃ vacanamabravīt||

The worshipful Vasiştha also on his part, raising a Brahmā staff resembling another staff of Kala, exclaimed in wrath.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

क्षत्रबन्धो स्थितोऽस्म्येष यद् बलं तद् विदर्शय। नाशयाम्यद्य ते दर्प शस्त्रस्य तव गाधिजः॥

kṣatrabandho sthito'smyeṣa yad balaṃ tad vidarśaya| nāśayāmyadya te darpa śastrasya tava gādhijaḥ||

Wretch of a Kșatriya! here am I, do you display the might you are master of. To-day, O Gādhi's son, will I humble your pride of arms.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

क्व च ते क्षत्रियबलं क्व च ब्रह्मबलं महत्। पश्य ब्रह्मबलं दिव्यं मम क्षत्रियपांसन ॥

kva ca te kṣatriyabalaṃ kva ca brahmabalaṃ mahat| paśya brahmabalaṃ divyaṃ mama kṣatriyapāṃsana ||

You disgrace of the race, where is your Kș atriya might, and where my high Brahmä energy? Do you behold my superhuman Brahmā energy.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्यास्त्रं गाधिपुत्रस्य घोरमाग्नेयमुत्तमम्। ब्रह्मदण्डेन तच्छान्तमग्नेर्वेग इवाम्भसा ॥

tasyāstraṃ gādhiputrasya ghoramāgneyamuttamam| brahmadaṇḍena tacchāntamagnervega ivāmbhasā ||

And even as water ally the fierceness of a flame, the Brahmā staff quenched the energy of the powerful fiery weapon discharged by Gadhi's Son.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

वारुणं चैव रौद्रं च ऐन्द्रं पाशुपतं तथा । एषीकं चापि चिक्षेप कुपितो गाधिनन्दनः॥

vāruṇaṃ caiva raudraṃ ca aindraṃ pāśupataṃ tathā | eṣīkaṃ cāpi cikṣepa kupito gādhinandanaḥ||

Then Gādhi's son, waxing wroth, discharged Vāruņa and Raudra and Aindra and Pāśupata and Aișika weapons.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

मानवं मोहनं चैव गान्धर्वं स्वापनं तथा। जृम्भणं मादनं चैव संतापनविलापने॥ शोषणं दारणं चैव वज्रमस्त्रं सुदुर्जयम्। ब्रह्मपाशं कालपाशं वारुणं पाशमेव च॥ पिनाकमस्त्रं दयितं शुष्कार्दै अशनी तथा। दण्डास्त्रमथ पैशाचं क्रौञ्चमस्त्रं तथैव च॥ धर्मचक्रं कालचक्रं विष्णुचक्रं तथैव च। वायव्यं मथनं चैव अस्त्रं हयशिरस्तथा॥ शक्तिद्वयं च चिक्षेप कङ्कालं मुसलं तथा। वैद्याधरं महास्त्रं च कालास्त्रमथ दारुणम्॥ त्रिशूलमस्त्रं घोरं च कालापमथ कङ्कणम्। एतान्यस्त्राणि चिक्षेप सर्वाणि रघुनन्दन ॥ वसिष्ठे जपतां श्रेष्ठे तदद्भुतमिवाभवत्। तानि सर्वाणि दण्डेन ग्रसते ब्रह्मणः सुतः॥

mānavaṃ mohanaṃ caiva gāndharvaṃ svāpanaṃ tathā| jṛmbhaṇaṃ mādanaṃ caiva saṃtāpanavilāpane|| śoṣaṇaṃ dāraṇaṃ caiva vajramastraṃ sudurjayam| brahmapāśaṃ kālapāśaṃ vāruṇaṃ pāśameva ca|| pinākamastraṃ dayitaṃ śuṣkārdai aśanī tathā| daṇḍāstramatha paiśācaṃ krauñcamastraṃ tathaiva ca|| dharmacakraṃ kālacakraṃ viṣṇucakraṃ tathaiva ca| vāyavyaṃ mathanaṃ caiva astraṃ hayaśirastathā|| śaktidvayaṃ ca cikṣepa kaṅkālaṃ musalaṃ tathā| vaidyādharaṃ mahāstraṃ ca kālāstramatha dāruṇam|| triśūlamastraṃ ghoraṃ ca kālāpamatha kaṅkaṇam| etānyastrāṇi cikṣepa sarvāṇi raghunandana || vasiṣṭhe japatāṃ śreṣṭhe tadadbhutamivābhavat| tāni sarvāṇi daṇḍena grasate brahmaṇaḥ sutaḥ||

Mānava, and Mohana, and Gandharva, and Svapna, and Jrmbhana, and Mohana, and Santapana, and Vilapana, and Sosana, and Dāruņa, and Vajra hard to baffle, and Brahmapāśa, and Kālapāśa, and Varuņapāśa, and Pinaka (favourite of Siva), and the two ASanis, wet and dry, and the Danda weapon, and Paisaca, and the Krauñca weapon, and Dharmacakra, and Kālacakra, and Vişnucakra, and Vāyavya, and Mohana, and the Hayasiras weapon, and the mighty weapon Vidyādhara, and the terrible Kala weapon, and the dreadful Trisula weapon, and Kapala, and Kankana, all these weapons hurled he (Viśvāmitra), at that best of mantra-reciting ones, O descendant of Raghu. And it was wonderful to behold. But Brahma's son baffled all those by means of his staff.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तेषु शान्तेषु ब्रह्मास्त्रं क्षिप्तवान् गाधिनन्दनः। तदस्त्रमुद्यतं दृष्ट्वा देवाः साग्निपुरोगमाः॥ देवर्षयश्च सम्भ्रान्ता गन्धर्वाः समहोरगाः। त्रैलोक्यमासीत् संत्रस्तं ब्रह्मास्त्रे समुदीरिते॥

teṣu śānteṣu brahmāstraṃ kṣiptavān gādhinandanaḥ| tadastramudyataṃ dṛṣṭvā devāḥ sāgnipurogamāḥ|| devarṣayaśca sambhrāntā gandharvāḥ samahoragāḥ| trailokyamāsīt saṃtrastaṃ brahmāstre samudīrite||

And on those (weapons) being resisted, the son of Gadhi hurled a Brahm, weapon. And on that weapon being discharged the deities with Agni at their head, and the Devarsis, and the Gandharvas, and the mighty Serpents, became afflicted with fear. And on that Brahm, weapon being discharged, all the three worlds became exceedingly alarmed.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तदप्यस्त्रं महाघोरं ब्राह्मं ब्राह्मण तेजसा। वसिष्ठो ग्रसते सर्वं ब्रह्मदण्डेन राघव॥

tadapyastraṃ mahāghoraṃ brāhmaṃ brāhmaṇa tejasā| vasiṣṭho grasate sarvaṃ brahmadaṇḍena rāghava||

O Raghu's descendant, Vasistha by virtue of his Brahmā energy completely baffled that terrible Brahmā weapon.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ब्रह्मास्त्रं ग्रसमानस्य वसिष्ठस्य महात्मनः। त्रैलोक्यमोहनं रौद्र रूपमासीत् सुदारुणम्॥

brahmāstraṃ grasamānasya vasiṣṭhasya mahātmanaḥ| trailokyamohanaṃ raudra rūpamāsīt sudāruṇam||

When the high-souled Vasiştha had baffled the Brahmă weapon, his form the three worlds.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

रोमकूपेषु सर्वेषु वसिष्ठस्य महात्मनः। मरीच्य इव निष्पेतुरग्नेधूमाकुलार्चिषः॥ ।

romakūpeṣu sarveṣu vasiṣṭhasya mahātmanaḥ| marīcya iva niṣpeturagnedhūmākulārciṣaḥ|| |

And from the pores of his body, resembling a smoking flame, darted out scintillation's of fire.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

प्राज्वलद् ब्रह्मदण्डश्च वसिष्ठस्य करोद्यतः। विधूम इव कालाग्नेर्यमदण्ड इवापरः॥

prājvalad brahmadaṇḍaśca vasiṣṭhasya karodyataḥ| vidhūma iva kālāgneryamadaṇḍa ivāparaḥ||

And resembling another staff of Yama, the Brahmā staff raised by Vasiştha's arm flamed like to the fire at the universal dissolution.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

ततोऽस्तुवन् मुनिगणा वसिष्ठं जपतां वरम्। अमोघं ते बलं ब्रह्मस्तेजो धारय तेजसा ॥

tato'stuvan munigaṇā vasiṣṭhaṃ japatāṃ varam| amoghaṃ te balaṃ brahmastejo dhāraya tejasā ||

Then the ascetics in a body fell to eulogizing that best of mantra-reciting ones, Vasistha, saying, “Your might, O Brāhmaṇa, is infallible. Do you rein in the (Brahmā) energy, by your own.'

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

निगृहीतस्त्वाय ब्रह्मन् विश्वामित्रो महाबलः। अमोघं ते बलं श्रेष्ठ लोकाः सन्तु गतव्यथाः॥

nigṛhītastvāya brahman viśvāmitro mahābalaḥ| amoghaṃ te balaṃ śreṣṭha lokāḥ santu gatavyathāḥ||

O Brāhmaṇa, Viśvāmitra of mighty strength has been subdued by you. Infallible is your extraordinary mighty. Let the creatures now be relieved from their distress.'

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

एवमुक्तो महातेजाः शमं चक्रे महाबलः। विश्वामित्रो विनिकृतो विनिःश्वस्येदमब्रवीत्॥

evamukto mahātejāḥ śamaṃ cakre mahābalaḥ| viśvāmitro vinikṛto viniḥśvasyedamabravīt||

Thus addressed, that highly energetic one of rigid austerities, became pacified.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

धिग् बलं क्षत्रियबलं ब्रह्मतेजोबलं बलम्। एकेन ब्रह्मदण्डेन सर्वास्त्राणि हतानि मे॥

dhig balaṃ kṣatriyabalaṃ brahmatejobalaṃ balam| ekena brahmadaṇḍena sarvāstrāṇi hatāni me||

And Viśvāmitra, being put down, heaving a sigh said, 'Fie upon the Ksatriya might: the strength begot of Brahma energy, is might indeed. By one Brahmā staff has all my weapons been put to the rout.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तदेतत् प्रसमीक्ष्याहं प्रसन्नेन्द्रियमानसः। तपो महत् समास्थास्ये यद्वै ब्रह्मत्वकारणम्॥

tadetat prasamīkṣyāhaṃ prasannendriyamānasaḥ| tapo mahat samāsthāsye yadvai brahmatvakāraṇam||

Beholding this, I with a placid mind and senses will engage in mighty austerities, which shall earn for me Brāhmaṇa-hood.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)