All Chapters
Valmiki Ramayana — Bala Kanda · Chapter 71

Bala Kanda, Sarga 71

बालकाण्डः सर्गः 71

21 verses

एवं ब्रुवाणं जनकः प्रत्युवाच कृताञ्जलिः। श्रोतुमर्हसि भद्रं ते कुलं नः परिकीर्तितम्॥ प्रदाने हि मुनिश्रेष्ठ कुलं निरवशेषतः। वक्तव्यं कुलजातेन तन्निबोध महामते॥

evaṃ bruvāṇaṃ janakaḥ pratyuvāca kṛtāñjaliḥ| śrotumarhasi bhadraṃ te kulaṃ naḥ parikīrtitam|| pradāne hi muniśreṣṭha kulaṃ niravaśeṣataḥ| vaktavyaṃ kulajātena tannibodha mahāmate||

When Vasiştha had spoken thus, Janaka with clasped hands answered to him, saying,-It behove you to listen to our genealogy as related by myself. In the matter of disposal of daughters, O foremost of anchorets, one's own line should be described by one boasting of a noble ancestry. Do you then, O mighty-minded one, listen to the same.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

राजाभूत् त्रिषु लोकेषु विश्रुतः स्वेन कर्मणा। निमिः परमधर्मात्मा सर्वसत्त्ववतां वरः॥

rājābhūt triṣu lokeṣu viśrutaḥ svena karmaṇā| nimiḥ paramadharmātmā sarvasattvavatāṃ varaḥ||

There was a king famed over the three worlds by his own acts, Nimi-eminently picus and the foremost of those endowed with strength.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्य पुत्रो मिथिर्नाम जनको मिथिपुत्रकः। प्रथमो जनको राजा जनकादप्युदावसुः॥

tasya putro mithirnāma janako mithiputrakaḥ| prathamo janako rājā janakādapyudāvasuḥ||

His son was named Mithi, and Mithi's son was Janaka. And from this king Janaka have we son was derived that word as applied to every one of us. And from Janaka sprang Udāvasu;

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

उदावसोस्तु धर्मात्मा जातो वै नन्दिवर्धनः। नन्दिवर्धसुतः शूरः सुकेतुर्नाम नामतः॥

udāvasostu dharmātmā jāto vai nandivardhanaḥ| nandivardhasutaḥ śūraḥ suketurnāma nāmataḥ||

Udāvasu's the pious-souled Nandivardhana. And Nandivardha's son was the heroic Suketu.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

सुकेतोरपि धर्मात्मा देवरातो महाबलः। देवरातस्य राजर्षेङ्घहद्रथ इति स्मृतः॥

suketorapi dharmātmā devarāto mahābalaḥ| devarātasya rājarṣeṅghahadratha iti smṛtaḥ||

Suketu's son was the mighty and righteous Devarata. And the Rājarși Devarāta's son was Brhadratha.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

बृहद्रथस्य शूरोऽभून्महावीरः प्रतापवान्। महावीरस्य धृतिमान् सुधृतिः सत्यविक्रमः॥

bṛhadrathasya śūro'bhūnmahāvīraḥ pratāpavān| mahāvīrasya dhṛtimān sudhṛtiḥ satyavikramaḥ||

Bịhadratha's son was the heroic and puissant Mahāvīra. And Mahāvīra's son was Sudhști, endowed with fortitude and having truth for prowess.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

सुधृतेरति धर्मात्मा धृष्टकेतुः सुधार्मिकः। धृष्टकेतोश्च राजर्षेर्हर्यश्व इति विश्रुतः॥

sudhṛterati dharmātmā dhṛṣṭaketuḥ sudhārmikaḥ| dhṛṣṭaketośca rājarṣerharyaśva iti viśrutaḥ||

Sudhrtia's son was the pious-spirited and eminently righteous Dhīșțaketu. And the Rājarși Dhistaketu's son was Haryasva.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

हर्यश्वस्य मरुः पुत्रो मरोः पुत्रः प्रतीन्धकः। प्रतीन्धकस्य धर्मात्मा राजा कीर्तिरथः सुतः॥

haryaśvasya maruḥ putro maroḥ putraḥ pratīndhakaḥ| pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ||

Haryaśva's son was Maru; and Maru's son was Pratīndhaka. And Pratīndhaka's son was the righteous king Kirtiratha.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

पुत्रः कीर्तिरथस्यापि देवमीढ इति स्मृतः। देवमीढस्य विबुधो विबुधस्य महीध्रकः॥

putraḥ kīrtirathasyāpi devamīḍha iti smṛtaḥ| devamīḍhasya vibudho vibudhasya mahīdhrakaḥ||

Kirtiratha's Devamidha, and Devamidha's Vibudha, and Vibudha's Mahidhraka.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

महीध्रकसुतो राजा कीर्तिरातो महाबलः। कीर्तिरातस्य राजर्षेर्महारोमा व्यजायत॥

mahīdhrakasuto rājā kīrtirāto mahābalaḥ| kīrtirātasya rājarṣermahāromā vyajāyata||

Mahīdhraka's son was king Kirtirāta endowed with great strength. And the Rājarşi Kirtirāta had Mahāroman born to him.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

महारोम्णस्तु धर्मात्मा स्वर्णरोमा व्यजायत। स्वर्णरोम्णस्तु राजर्षेर्हस्वरोमा व्यजायत॥

mahāromṇastu dharmātmā svarṇaromā vyajāyata| svarṇaromṇastu rājarṣerhasvaromā vyajāyata||

Mahāroman, the virtuous Svarnaroman. And the Rājarşi Svarnaroman had Hrasvaroman born to him. son was

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्य पुत्रद्वयं राज्ञो धर्मज्ञस्य महात्मनः। ज्येष्ठोऽहमनुजो भ्राता मम वीरः कुशध्वजः॥ मांत ज्येष्ठं पिता राज्ये सोऽभिषिच्य पिता मम। कुशध्वजं समावेश्य भारं मयि वनं गतः॥

tasya putradvayaṃ rājño dharmajñasya mahātmanaḥ| jyeṣṭho'hamanujo bhrātā mama vīraḥ kuśadhvajaḥ|| māṃta jyeṣṭhaṃ pitā rājye so'bhiṣicya pitā mama| kuśadhvajaṃ samāveśya bhāraṃ mayi vanaṃ gataḥ||

This high-souled king conversant with morality had two sons: the elder, myself the younger, even my brother, who was the elder son, and consigning to my care Kusadhvaja, our father sought the forest.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

वृद्धे पितरि स्वर्याते धर्मेण धुरमावहम्। भ्रातरं देवसंकाशं स्नेहात् पश्यन् कुशध्वजम्॥

vṛddhe pitari svaryāte dharmeṇa dhuramāvaham| bhrātaraṃ devasaṃkāśaṃ snehāt paśyan kuśadhvajam||

And on my aged sire ascending heaven, I righteously ruled the kingdom and cherished my brother Kusadvaja resembling a celestial, with the eye of affection.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

कस्यचित्त्वथ कालस्य सांकाश्यादागतः पुरात्। सुधन्वा वीर्यवान् राजा मिथिलामवरोधकः॥

kasyacittvatha kālasya sāṃkāśyādāgataḥ purāt| sudhanvā vīryavān rājā mithilāmavarodhakaḥ||

It came to pass that on one occasion a certain powerful king named Sudhanvan came before Mithilā intending to lay siege to it.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

स च मे प्रेषयामास शैवं धनुरनुत्तमम्। सीता च कन्या पद्माक्षी मह्यं वै दीयतामिति॥

sa ca me preṣayāmāsa śaivaṃ dhanuranuttamam| sītā ca kanyā padmākṣī mahyaṃ vai dīyatāmiti||

He sent word to me, saying, 'Do you give me the all-excellent bow of Śiva, as well as your daughter, the lotus-even Sītā.'

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

तस्याप्रदानान्महर्षे युद्धमासीन्मया सह । स हतोऽभिमुखो राजा सुधन्वा तु मया रणे॥

tasyāpradānānmaharṣe yuddhamāsīnmayā saha | sa hato'bhimukho rājā sudhanvā tu mayā raṇe||

And is consequence of my not granting him either, king Sudhanvan, O Brahmarsi, entered into hostilities with me; but he was both defeated and slain by me in the encounter.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

निहत्य तं मुनिश्रेष्ठ सुधन्वानं नराधिपम्। सांकाश्ये भ्रातरं शूरमभ्यषिञ्च कुशध्वजम्॥

nihatya taṃ muniśreṣṭha sudhanvānaṃ narādhipam| sāṃkāśye bhrātaraṃ śūramabhyaṣiñca kuśadhvajam||

O foremost of ascetics, slaying king Sudhanvan. I installed in Sānkāśyā my heroic brother Kuśadhvaja.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

कनीयानेष मे भ्राता अहं ज्येष्ठो महामुने। ददामि परमप्रीतो वध्वौ ते मुनिपुङ्गव॥

kanīyāneṣa me bhrātā ahaṃ jyeṣṭho mahāmune| dadāmi paramaprīto vadhvau te munipuṅgava||

Thus one, O mighty anchorite, is my younger brother, and I am his elder. O powerful ascetic, well pleased will I confer on you these as your daughter-in-law,

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

सीतां रामाय भद्रं ते ऊर्मिलां लक्ष्मणाय वै। वीर्यशुल्कां मम सुतां सीतां सुरसुतोपमाम्॥ द्वितीयामुर्मिलां चैव त्रिर्वदामि न संशयः। ददामि परमप्रीतो वध्वौ ते मुनिपुङ्गव॥

sītāṃ rāmāya bhadraṃ te ūrmilāṃ lakṣmaṇāya vai| vīryaśulkāṃ mama sutāṃ sītāṃ surasutopamām|| dvitīyāmurmilāṃ caiva trirvadāmi na saṃśayaḥ| dadāmi paramaprīto vadhvau te munipuṅgava||

Sītā on Rāma, good betide you, and Urmilā on Laksmana. And, I take oath thrice that, without doubt, I will with a glad heart confer upon you, O potent ascetic, as your daughters-in-law my second daughter Urmilā and also Sītā resembling the daughter of a celestial, having prowess assigned for her dower.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

रामलक्ष्मणयो राजन् गोदानं कारयस्व ह। पितृकार्यं च भद्रं ते ततो वैवाहिकं कुरु॥

rāmalakṣmaṇayo rājan godānaṃ kārayasva ha| pitṛkāryaṃ ca bhadraṃ te tato vaivāhikaṃ kuru||

do you now, O king, give away kine on behalf of the nuptials of Rāma and Lakşmaņa; and also perform their ancestral rites, good to you; and then complete the marriage ceremony.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)

मघा ह्यद्य महाबाहो तृतीयदिवो प्रभो। फल्गुन्यामुत्तरे राजेस्तस्मिन् वैवाहिकं कुरु। रामलक्ष्मणयोरर्थे दानं कार्यं सुखोदयम्॥

maghā hyadya mahābāho tṛtīyadivo prabho| phalgunyāmuttare rājestasmin vaivāhikaṃ kuru| rāmalakṣmaṇayorarthe dānaṃ kāryaṃ sukhodayam||

To-day the star Magha is on the ascendant. On the third day, my master, when the Phalguna will be on the north, do you, O monarch, perform the marriage ceremony. Do you now, however, dispense gifts for invoking blessings upon Rāma and Laksmana.24

M.N. Dutt (1891–94, public domain)