ते निवर्त्य तु संरब्धाः कुम्भकर्णं वनौकसः। निर्जघ्नुः पर क्रुद्धाः समदा इव कुञ्जराः॥ प्रांशुभिर्गिरिशृङ्गैश्च शिलाभिश्च महाबलाः। पादपैः पुष्पिताग्रैश्च हन्यमानो न कम्पते॥
te nivartya tu saṃrabdhāḥ kumbhakarṇaṃ vanaukasaḥ| nirjaghnuḥ para kruddhāḥ samadā iva kuñjarāḥ|| prāṃśubhirgiriśṛṅgaiśca śilābhiśca mahābalāḥ| pādapaiḥ puṣpitāgraiśca hanyamāno na kampate||
English Meaning
Ceasing from flight, the wood-rangers waxing, enraged, began to assail Kumbhakarņa, like to elephants in rut. And the exceedingly strong Kumbhakarna, attacked with towering mountain peaks and crags and trees with flowering top, did not shake.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)