तं निर्विषाशीविषसंनिकाशं शान्तार्चिषं सूर्यमिवाप्रकाशम्। गतश्रियं कृत्तकिरीटकूटमुवाच रामो युधि राक्षसेन्द्रम् ॥
taṃ nirviṣāśīviṣasaṃnikāśaṃ śāntārciṣaṃ sūryamivāprakāśam| gataśriyaṃ kṛttakirīṭakūṭamuvāca rāmo yudhi rākṣasendram ||
English Meaning
Rāma in the encounter addressed the lord of Rākşasas, resembling a serpent bereft of venom, shorn of his splendour, like to the sun shrouded (in mist), without his wonted grace, and having his entire tiara riven-saying.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)