इतीव दुःखसंतप्ता विललापायतेक्षणा। भर्तुः शिरो धनुश्चैव ददर्श जनकात्मजा ॥
itīva duḥkhasaṃtaptā vilalāpāyatekṣaṇā| bhartuḥ śiro dhanuścaiva dadarśa janakātmajā ||
English Meaning
Thus, burning in grief, did that large-eyed one indulge in lamentations; and Janaka's daughter kept fast gazing at the head and bow of her lord.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)