यस्तु कर्णौ विवृणुते जृम्भते च पुनः पुनः। न तु संविजते मृत्योर्न च सेनां प्रधावति॥ प्रकम्पते च रोषेण तिर्यक्च पुनरीक्षते। पश्य लाङ्गूलविक्षेपं श्वेडत्येष महाबलः॥ महौजसा वीतभयो रम्यं साल्वेयपर्वतम्। राजन्सततमध्यास्ते शरभो नाम यूथपः॥ एतस्य बलिनः सर्वे विहारा नाम यूथपाः। राज्यञ्छतसहस्राणि चत्वारिंशत्तथैव च॥
yastu karṇau vivṛṇute jṛmbhate ca punaḥ punaḥ| na tu saṃvijate mṛtyorna ca senāṃ pradhāvati|| prakampate ca roṣeṇa tiryakca punarīkṣate| paśya lāṅgūlavikṣepaṃ śveḍatyeṣa mahābalaḥ|| mahaujasā vītabhayo ramyaṃ sālveyaparvatam| rājansatatamadhyāste śarabho nāma yūthapaḥ|| etasya balinaḥ sarve vihārā nāma yūthapāḥ| rājyañchatasahasrāṇi catvāriṃśattathaiva ca||
English Meaning
And he that expand his ears and yawn again and again, who define the fear of death and does not move his forces, who tremble for wrath and eye frequently askance, and behold the lashing of his tail!—and who set up leonine shouts, O king, with great energy and with fear cast off, reside in the romantic mount, Sālveya, and a leader of companies, is named Sarabha. To him, O king, belong forty hundred thousands of powerful leaders.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)