येन वित्रासितः शक्रो येन वित्रासितो यमः। येन वैश्रवणो राजा पुष्पकेण वियोजितः॥ गन्धर्वाणामृषीणां च सुराणां च महात्मनाम्। भयं येन रणे दत्तं सोऽयं शेते रणे हतः॥ असुरेभ्यः सुरेभ्यो वा पन्नगेभ्योऽपि वा तथा। भयं यो न विजानाति तस्येदं मानुषाद्भयम्॥
yena vitrāsitaḥ śakro yena vitrāsito yamaḥ| yena vaiśravaṇo rājā puṣpakeṇa viyojitaḥ|| gandharvāṇāmṛṣīṇāṃ ca surāṇāṃ ca mahātmanām| bhayaṃ yena raṇe dattaṃ so'yaṃ śete raṇe hataḥ|| asurebhyaḥ surebhyo vā pannagebhyo'pi vā tathā| bhayaṃ yo na vijānāti tasyedaṃ mānuṣādbhayam||
English Meaning
He by whom the king Vaisrabana was deprived of his flower car, who terrified the high-souled Gandharvas, ascetics and the celestials in battle field, who did not know of any fear from the Asuras, celestials, and the Pannagas, has now been overpowered by a man.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)