लक्ष्मणेन तु तद्वाक्यमुक्तं श्रुत्वा स राघवः। संदधे परवीरघ्नो धनुरादाय वीर्यवान्॥ रावणाय शरान्घोरान्विससर्ज चमूमुखे। अथान्यं रथमास्थाय रावणो राक्षसाधिपः॥ अभ्यधावत काकुत्स्थं स्वर्भानुरिव भास्करम्।
lakṣmaṇena tu tadvākyamuktaṃ śrutvā sa rāghavaḥ| saṃdadhe paravīraghno dhanurādāya vīryavān|| rāvaṇāya śarānghorānvisasarja camūmukhe| athānyaṃ rathamāsthāya rāvaṇo rākṣasādhipaḥ|| abhyadhāvata kākutsthaṃ svarbhānuriva bhāskaram|
English Meaning
Hearing the words uttered by Lakşmaņa, that slayer of hostile heroes-Raghava-endued with prowess, taking his bow, set shafts on it, and in the brunt of battle began to discharge dreadful arrows at Ravana. And mounted on another car, Rāvana-lord of Rakşasas-rushed against Käkutstha, even as Svarbhānu rush against the Sun.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)