मुक्तामणिविचित्रेण काञ्चनेन विराजिता। मुकुटेनापवृत्तेन कुण्डलोज्ज्वलिताननम्॥ रक्तचन्दनदिग्धेन तथा हारेण शोभिना। पीनायतविशालेन वक्षसाभिविराजिता॥ पाण्डुरेणापविद्धेन क्षौमेण क्षतजेक्षणम्। महार्हेण सुसंवीतं पीतेनोत्तरवाससा ॥ माषराशिप्रतीकाशं निःश्वसन्तं भुजङ्गवत्। गाङ्गे महति तोयान्ते प्रसुप्तमिव कुञ्जरम्॥ चतुर्भिः काञ्चनैर्दीपैर्दीप्यमानं चतुर्दिशम्। प्रकाशीकृतसर्वाङ्ग मेधं विद्युद्गणैरिव ॥
muktāmaṇivicitreṇa kāñcanena virājitā| mukuṭenāpavṛttena kuṇḍalojjvalitānanam|| raktacandanadigdhena tathā hāreṇa śobhinā| pīnāyataviśālena vakṣasābhivirājitā|| pāṇḍureṇāpaviddhena kṣaumeṇa kṣatajekṣaṇam| mahārheṇa susaṃvītaṃ pītenottaravāsasā || māṣarāśipratīkāśaṃ niḥśvasantaṃ bhujaṅgavat| gāṅge mahati toyānte prasuptamiva kuñjaram|| caturbhiḥ kāñcanairdīpairdīpyamānaṃ caturdiśam| prakāśīkṛtasarvāṅga medhaṃ vidyudgaṇairiva ||
English Meaning
He (Hanuman) be held (Rāvana), with his countenance, aglow with ear-rings and decked with a golden diadem embellished with pearls and jewels; daubed with red sandal; and adorned with; and elegant chain; having a large, broad, and full-developed breast; with a white silken cloth on, falling off his person; furnished with blood-red eyes; covered with costly yellow sheets; appearing like a mass of unrighteousness; breathing like a serpent, or an elephant asleep in the mighty Ganga during the rains; four lamps set on the golden pillars illumining four sides; even as lightnings display the entire surface of a mass of clouds.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)