तस्य जाम्बूनदैः शृङ्गः पर्वतस्य समुत्थितैः। आकाशं शस्त्रसंकाशमभवत् काञ्चनप्रभम्॥ जातरूपमयैः शृङ्गैः भ्राजमानैर्महाप्रभैः। आदित्यशतसंकाशः सोऽभवद् गिरिसत्तमः॥
tasya jāmbūnadaiḥ śṛṅgaḥ parvatasya samutthitaiḥ| ākāśaṃ śastrasaṃkāśamabhavat kāñcanaprabham|| jātarūpamayaiḥ śṛṅgaiḥ bhrājamānairmahāprabhaiḥ| ādityaśatasaṃkāśaḥ so'bhavad girisattamaḥ||
English Meaning
To golden summits of that mountain being thus lifted up, the dark-blue sky assumed the golden hue. And by those highly resplendent golden peaks that best of mountains assumed the brilliance of a thousand suns.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)