ये च बाणैर्न विध्यन्ति विविक्तमपरापरम्। शब्दवेध्यं च विततं लघुहस्ता विशारदाः॥ सिंहव्याघ्रवराहाणां मत्तानां नदतां वने। हन्तारो निशितैः शस्त्रैर्बलाद् बाहुबलैरपि ॥ तादृशानां सहस्रेस्तामभिपूर्णां महारथैः। पुरीमावासयामास राजा दशरथस्तदा॥
ye ca bāṇairna vidhyanti viviktamaparāparam| śabdavedhyaṃ ca vitataṃ laghuhastā viśāradāḥ|| siṃhavyāghravarāhāṇāṃ mattānāṃ nadatāṃ vane| hantāro niśitaiḥ śastrairbalād bāhubalairapi || tādṛśānāṃ sahasrestāmabhipūrṇāṃ mahārathaiḥ| purīmāvāsayāmāsa rājā daśarathastadā||
English Meaning
That city was filled by king Dasaratha with thousands of such Mahārathas light-handed and accomplished in fight, as could by force of arms or sharpened shafts slaughter infuriated lions and tigers and boars roaming in the forest; yet as would not pierce with arrows persons lorn or abandoned or hiding or fugitive. * A warrior coping with ten thousand persons, and protecting both his charioteer and steeds. A warrior fighting ten thousand Maharathas.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)