ईदृशं हि महाबाहो कः प्राप्स्यत्यतिथिं प्रियम्। ततो गुणवदनाद्यमुपादाय पृथग्विधम्॥ अy चोपानयच्छीघ्रं वाक्यं चेदमुवाच ह। स्वागतं ते महाबाहो तवेयमखिला मही॥ वयं प्रेष्या भवान् भर्ता साधु राज्यं प्रशाधि नः। भक्ष्यं भोज्यं च पेयं च लेह्यं चैतदुपस्थितम्। शयनानि च मुख्यानि वाजिनां खादनं च ते॥
īdṛśaṃ hi mahābāho kaḥ prāpsyatyatithiṃ priyam| tato guṇavadanādyamupādāya pṛthagvidham|| ay copānayacchīghraṃ vākyaṃ cedamuvāca ha| svāgataṃ te mahābāho taveyamakhilā mahī|| vayaṃ preṣyā bhavān bhartā sādhu rājyaṃ praśādhi naḥ| bhakṣyaṃ bhojyaṃ ca peyaṃ ca lehyaṃ caitadupasthitam| śayanāni ca mukhyāni vājināṃ khādanaṃ ca te||
English Meaning
Who, O mighty-armed one, receives such a welcome guest? Then speedily bringing various kinds of sapid rice and Arghyas, he said, “O mighty-armed one, has your journey been a pleasant one? This entire earth is yours. We are your servants, you are our master. Do you rule here, accepting the eatables and drinkables and those that are to be sucked and excellent beds and fodder."
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)