एवमुक्त्वा ततो रामं संरुध्य भृकुटिं ततः। स ददर्श महासालमविदूरे निशाचरः॥ रणे प्रहरणस्यार्थे सर्वतो ह्यवलोकयन्। स तमुत्पाटयामास संदष्टदशनच्छदम्॥
evamuktvā tato rāmaṃ saṃrudhya bhṛkuṭiṃ tataḥ| sa dadarśa mahāsālamavidūre niśācaraḥ|| raṇe praharaṇasyārthe sarvato hyavalokayan| sa tamutpāṭayāmāsa saṃdaṣṭadaśanacchadam||
English Meaning
Saying this to Rāma, that ranger of the night (Khara), pursing his brows, espied a mighty Sāla hard by. And looking about him on all sides in the field for a weapon, he uprooted it, biting his Nether lip.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)