Chapter 2 — Aranya Kanda, Sarga 2

Valmiki Ramayana — Aranya Kanda

Verse 2.3

सीतया सह काकुत्स्थस्तस्मिन् घोरमृगायुते। ददर्श गिरिशृङ्गाभं पुरुषादं महास्वनम् ॥ गभीराक्षं महावक्त्रं विकटं विकटोदरम्। बीभत्सं विषमं दीर्घ विकृतं घोरदर्शनम्॥ वसानं चर्म वैयाघ्रं वसाट्टै रुधिरोक्षितम्। त्रासनं सर्वभूतानां व्यादितास्यमिदान्तकम्॥ त्रीन् सिंहाश्चतुरो व्याघ्रान् द्वौ वृकौ पृषतान् दश। सविषाणं वसादिग्धं गजस्य च शिरो महत्॥ अवसज्यायते शूले विनदन्तं महास्वनम्।

sītayā saha kākutsthastasmin ghoramṛgāyute| dadarśa giriśṛṅgābhaṃ puruṣādaṃ mahāsvanam || gabhīrākṣaṃ mahāvaktraṃ vikaṭaṃ vikaṭodaram| bībhatsaṃ viṣamaṃ dīrgha vikṛtaṃ ghoradarśanam|| vasānaṃ carma vaiyāghraṃ vasāṭṭai rudhirokṣitam| trāsanaṃ sarvabhūtānāṃ vyāditāsyamidāntakam|| trīn siṃhāścaturo vyāghrān dvau vṛkau pṛṣatān daśa| saviṣāṇaṃ vasādigdhaṃ gajasya ca śiro mahat|| avasajyāyate śūle vinadantaṃ mahāsvanam|

English Meaning

Having in company with Sītā arrived at that forest abounding in terrible beasts, Kākutstha saw a man-eater, resembling a mountainsummit, emitting tremendous roars, with hollow eyes, a huge face, frightful, having a deformed belly, disgusting, dreadful, cyclopean, misshapen, of a horrible sight, clad in a tigerskin, besmeared with fat, covered with blood, capable of frightening all creatures, with his mouth widely extended, like to the Destroyer himself, and uttering loud shouts,-who stood piercing with his iron dart three lions, four tigers, two leopards, ten Prşatas, and the huge tusked head of an elephant dripping fat.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)