स सैन्यमभिवीक्ष्याथ वानरादितमिन्द्रजित्॥ प्रगृहीतायुधः क्रुद्धः परानभिमुखो ययौ। स शरौघानवसृजन्स्वसैन्येनाभिसंवृतः॥ जघान कपिशार्दूलान्सुबहून्दृढविक्रमः। शूलैरशनिभिः खङ्गैः पट्टिशैः शूलमुद्गरैः।। ते चाप्यनुचरांस्तस्य वानरा जघ्नुराहवे॥
sa sainyamabhivīkṣyātha vānarāditamindrajit|| pragṛhītāyudhaḥ kruddhaḥ parānabhimukho yayau| sa śaraughānavasṛjansvasainyenābhisaṃvṛtaḥ|| jaghāna kapiśārdūlānsubahūndṛḍhavikramaḥ| śūlairaśanibhiḥ khaṅgaiḥ paṭṭiśaiḥ śūlamudgaraiḥ|| te cāpyanucarāṃstasya vānarā jaghnurāhave||
English Meaning
Beholding his army thus distressed by the monkeys, Indrajit, excited with wrath, and taking up his dart, proceeded towards the enemies, and encircled by his soldiers showered terrible shafts upon them. And that one of dreadful prowess slew many a leading monkey by means of darts, Asanis, swords, pattisas and clubs.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)