पश्चाच्छूर्पणखा नाम रामपार्श्वमुपागता। ततो रामेण संदिष्टो लक्ष्मणः सहसोत्थितः॥ प्रगृह्य खङ्गं चिच्छेद कर्णनासे महाबलः। ततस्तेनार्दिता बाला रावणं समुपागता॥ रावणानुचरो घोरो मारीचो नाम राक्षसः। लोभयामास वैदेहीं भूत्वा रत्नमयो मृगः॥
paścācchūrpaṇakhā nāma rāmapārśvamupāgatā| tato rāmeṇa saṃdiṣṭo lakṣmaṇaḥ sahasotthitaḥ|| pragṛhya khaṅgaṃ ciccheda karṇanāse mahābalaḥ| tatastenārditā bālā rāvaṇaṃ samupāgatā|| rāvaṇānucaro ghoro mārīco nāma rākṣasaḥ| lobhayāmāsa vaidehīṃ bhūtvā ratnamayo mṛgaḥ||
English Meaning
Thereafter (a she-demon) named Surpanakha, came to the side of Rāma. Thereupon being commanded by Rāma, the highly powerful Lakşmaņa rose up all on a sudden and taking a dagger chopped off her ears and nose. Being thus insulted by him that she-demon came to Rāmana. Thereupor a dreadful Rākşasa named Mārīca-an attendant of Rāvaņa, assuming the shape of a jewelled deer, allured Vaidehī.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)