सोऽहं वनमिदं दुर्ग मृगपक्षिविवर्जितम्। तपश्चर्तुं प्रविष्टोऽस्मि समीपे सरसः शुभे॥ भ्रातरं सुरथं राज्ये अभिषिच्य महीपतिम्। इदं सरः समासाद्य तपस्तप्तं मया चिरम्॥
so'haṃ vanamidaṃ durga mṛgapakṣivivarjitam| tapaścartuṃ praviṣṭo'smi samīpe sarasaḥ śubhe|| bhrātaraṃ surathaṃ rājye abhiṣicya mahīpatim| idaṃ saraḥ samāsādya tapastaptaṃ mayā ciram||
English Meaning
And having placed my brother Suratha on the throne I entered into a dense forest devoid of men and animals at no distance from this pond to perform devout penances. And I performed austerities for a long time near this pond.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)