Chapter 77 — Uttara Kanda, Sarga 77

Valmiki Ramayana — Uttara Kanda

Verse 77.5

तमर्थं चिन्तयानोऽहं मुहूर्तं तत्र राघव॥ विष्ठितोऽस्मि सरस्तीरे किन्विदं स्यादिति प्रभो। अथापश्यं सुमूर्तात्तु दिव्यमद्भुतदर्शनम्॥ विमानं परमोदारं हंसयुक्तं मनोजवम्। अत्यर्थं स्वर्गिणं त विमाने रघुनन्दन॥ उपास्तेऽप्सरसां वीर सहस्रं दिव्यभूषणम्।

tamarthaṃ cintayāno'haṃ muhūrtaṃ tatra rāghava|| viṣṭhito'smi sarastīre kinvidaṃ syāditi prabho| athāpaśyaṃ sumūrtāttu divyamadbhutadarśanam|| vimānaṃ paramodāraṃ haṃsayuktaṃ manojavam| atyarthaṃ svargiṇaṃ ta vimāne raghunandana|| upāste'psarasāṃ vīra sahasraṃ divyabhūṣaṇam|

English Meaning

Beholding it and standing on the banks I began to mediate upon it. And thought I What is this?' In a moment I espied a beautiful car, swiftcoursing like the mind and drawn by ganders. And I saw in that chariot a celestial person. He was being attended by Apsarās adorned with celestial ornaments and having lotus-eyes.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)