ततः क्रोधमयं तोयं तेजोबलसमन्वितम्। व्यसर्जयत धर्मात्मा ततः पादौ सिषेच च॥ तेनास्य राज्ञस्तौ पादौ तदा कल्माषतां गतौ। तदाप्रभृति राजासौ सौदासः सुमहायशाः॥ कल्माषपादः संवृत्तः ख्यातश्चैव तथा नृपः।
tataḥ krodhamayaṃ toyaṃ tejobalasamanvitam| vyasarjayata dharmātmā tataḥ pādau siṣeca ca|| tenāsya rājñastau pādau tadā kalmāṣatāṃ gatau| tadāprabhṛti rājāsau saudāsaḥ sumahāyaśāḥ|| kalmāṣapādaḥ saṃvṛttaḥ khyātaścaiva tathā nṛpaḥ|
English Meaning
Hearing those words of his queen, the king Saudāsa, threw off that powerful water on his own feet which at once became dark. From that time the illustrious king Saudása became also known by the name of Kalmāşapāda.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)