फलवन्तश्च ये वृक्षाः पुष्पवत्यश्च या लताः॥ विरोप्यन्तां बहुविधाश्छायावन्तश्च गुल्मिनः। क्रियतां रमणीयं च श्वभ्राणां सर्वतोदिशम्॥ सुखमत्र वसिष्यामि यावत्कालस्य पर्ययः। पुष्पाणि च सुगन्धीनि क्रियन्तां तेषु नित्यशः॥ ग्रीष्मघ्नं तु सुखस्पर्शमेकं कुर्वन्तु शिल्पिनः।
phalavantaśca ye vṛkṣāḥ puṣpavatyaśca yā latāḥ|| viropyantāṃ bahuvidhāśchāyāvantaśca gulminaḥ| kriyatāṃ ramaṇīyaṃ ca śvabhrāṇāṃ sarvatodiśam|| sukhamatra vasiṣyāmi yāvatkālasya paryayaḥ| puṣpāṇi ca sugandhīni kriyantāṃ teṣu nityaśaḥ|| grīṣmaghnaṃ tu sukhasparśamekaṃ kurvantu śilpinaḥ|
English Meaning
Let them enhance the picturesqueness of those dens by planting many trees having profuse branches and fruits and flowers. As long as time shall not change so long I shall spend my days happily in the den. For a half league on all sides around me let flower trees be planted.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)