Chapter 47 — Uttara Kanda, Sarga 47

Valmiki Ramayana — Uttara Kanda

Verse 47.10

तदेतज्जाह्नवीतीरे ब्रह्मर्षीणां तपोवनम्॥ पुण्यं च रमणीयं च मा विषादं कृथाः शुभे। राज्ञो दशरथस्यैव पितुर्मे मुनिपुङ्गवः॥ सखा परमको विप्रो वाल्मीकिः सुमहायशाः। पादच्छायामुपागम्य सुखमस्य महात्मनः। उपवासपरैकाग्रा वस त्वं जनकात्मजे ॥

tadetajjāhnavītīre brahmarṣīṇāṃ tapovanam|| puṇyaṃ ca ramaṇīyaṃ ca mā viṣādaṃ kṛthāḥ śubhe| rājño daśarathasyaiva piturme munipuṅgavaḥ|| sakhā paramako vipro vālmīkiḥ sumahāyaśāḥ| pādacchāyāmupāgamya sukhamasya mahātmanaḥ| upavāsaparaikāgrā vasa tvaṃ janakātmaje ||

English Meaning

Do not uselessly give vent to sorrow any more. There is the holy and beautiful hermitage of the saints on the banks of Jähnavī. There lives Vālmīki, the foremost of saints, a great friend of our sire Dasaratha. O daughter of Janaka, approaching that high-souled saint, do you spend your days happily keeping Rāma always in your mind.

M.N. Dutt (1891–94, public domain)