स विसृज्य ततो रामः पुष्पकं हेमभूषितम्। प्रविवेश महाबाहुरशोकवनिकां तदा॥ चन्दनागुरुचूतैश्च तुङ्गकालेयकैरपि। देवदारुवनैश्चापि समन्तादुपशोभिताम्॥ चम्पकागुरुपुंनागमधूकपनसासनैः। शोभितां पारिजातैश्च विधूमज्वलनप्रभैः।।३ लोध्रनीपार्जुनै गैः सप्तपर्णातिमुक्तकैः। मन्दारकदलीगुल्मलताजालसमावृताम्॥ प्रियङ्गुभिः कदम्बैश्च तथा च बकुलैरपि। जम्बूभिर्दाडिमैश्चैव कोविदारैश्च शोभिताम्॥ सर्वदा कुसुमैः रम्यैः फलवद्भिर्मनोरमैः। दिव्यगन्धरसोपेतैस्तरुणाङ्कुरपल्लवैः॥ तथैव तरुभिर्दिव्यैः शिल्पिभिः परिकल्पितैः। चारुपल्लवपुष्पाढ्यैर्मत्तभ्रमरसंकुलैः॥
sa visṛjya tato rāmaḥ puṣpakaṃ hemabhūṣitam| praviveśa mahābāhuraśokavanikāṃ tadā|| candanāgurucūtaiśca tuṅgakāleyakairapi| devadāruvanaiścāpi samantādupaśobhitām|| campakāgurupuṃnāgamadhūkapanasāsanaiḥ| śobhitāṃ pārijātaiśca vidhūmajvalanaprabhaiḥ||3 lodhranīpārjunai gaiḥ saptaparṇātimuktakaiḥ| mandārakadalīgulmalatājālasamāvṛtām|| priyaṅgubhiḥ kadambaiśca tathā ca bakulairapi| jambūbhirdāḍimaiścaiva kovidāraiśca śobhitām|| sarvadā kusumaiḥ ramyaiḥ phalavadbhirmanoramaiḥ| divyagandharasopetaistaruṇāṅkurapallavaiḥ|| tathaiva tarubhirdivyaiḥ śilpibhiḥ parikalpitaiḥ| cārupallavapuṣpāḍhyairmattabhramarasaṃkulaiḥ||
English Meaning
Having sent away the golden Pușpaka, the highly powerful Rāma entered the Aśoka forest beautified by sandal, Aguru, Mango, dark sandal and Debadāru trees, and covered with Campaka, Aguru, Naga, Kesara, Madhuka, Nipa, Arjuna, Nāga, Saptaparņa, Muktaka, Mandāra, Kadali and various creepers, abounding in Priyanga, Kadamba, Vakula, Jambu, pomegranate, and trees, containing various flowers, picturesque, having many fruits, fragrant, decorated with new leaves and adorned with various other trees. There were many a tree, having profuse foliage and flowers and covered with maddened black bees as if constructed by architects.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)