केचिद्विनिहताः कृत्ताश्चेष्टन्ति स्म महीतले। वाहनेष्ववसक्ताश्च स्थिता एवपारे रणे॥ रथानागान्खराष्ट्रान्पन्नगांस्तुरगांस्तथा। शिशुमारान्वराहांश्च पिशाचवदनानपि॥ तान्समालिङ्गय बाहुभ्यां विष्टब्धाः केचिदुत्थिताः। देवैस्तु शस्त्रसंभिन्ना मनिरे च निशाचराः॥ चित्रकर्म इवाभाति सर्वेषां रणसंप्लवः। निहतानां प्रसुप्तानां राक्षसानां महीबले॥
kecidvinihatāḥ kṛttāśceṣṭanti sma mahītale| vāhaneṣvavasaktāśca sthitā evapāre raṇe|| rathānāgānkharāṣṭrānpannagāṃsturagāṃstathā| śiśumārānvarāhāṃśca piśācavadanānapi|| tānsamāliṅgaya bāhubhyāṃ viṣṭabdhāḥ kecidutthitāḥ| devaistu śastrasaṃbhinnā manire ca niśācarāḥ|| citrakarma ivābhāti sarveṣāṃ raṇasaṃplavaḥ| nihatānāṃ prasuptānāṃ rākṣasānāṃ mahībale||
English Meaning
Some fell down on earth of their carriers in the battle. And they all stood there in a halfsensible mood, some holding the car, some elephants, some asses, some boars, some Piśācamouthed animals and some embracing the Pannagas. And other night-rangers, having their bodies sundered by the deities gave up their being. The Rakşasas being slain and lying down on earth the action appeared wondrous like a painting.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)