तां चाहं तादृशीं दृष्ट्वा सीताया दारुणां दशाम्॥ चिन्तयामास विश्रान्तो न च मे निर्वृतं मनः। सम्भाषणार्थे च मया जानक्याश्चिन्तितो विधिः॥
tāṃ cāhaṃ tādṛśīṃ dṛṣṭvā sītāyā dāruṇāṃ daśām|| cintayāmāsa viśrānto na ca me nirvṛtaṃ manaḥ| sambhāṣaṇārthe ca mayā jānakyāścintito vidhiḥ||
English Meaning
Witnessing such a hard condition of Sītā I began to reflect; nor did my mind attain ease or freedom from thought. And I cast about for finding means of addressing Jānaki.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)