प्रीतिमत्सूपविष्टेषु वानरेषु महात्मसु। तं ततः प्रतिसंहष्टः प्रीतियुक्तं महाकपिम्॥ जाम्बवान् कार्यवृत्तान्तमपृच्छदनिलात्मजम्। कथं दृष्टा त्वया देवी कथं वा तत्र वर्तते ॥ तस्यां चापि कथं वृत्तः क्रूरकर्मा दशाननः। तत्त्वतः सर्वमेतन्नः प्रब्रूहि त्वं महाकपे॥
prītimatsūpaviṣṭeṣu vānareṣu mahātmasu| taṃ tataḥ pratisaṃhaṣṭaḥ prītiyuktaṃ mahākapim|| jāmbavān kāryavṛttāntamapṛcchadanilātmajam| kathaṃ dṛṣṭā tvayā devī kathaṃ vā tatra vartate || tasyāṃ cāpi kathaṃ vṛttaḥ krūrakarmā daśānanaḥ| tattvataḥ sarvametannaḥ prabrūhi tvaṃ mahākape||
English Meaning
And when the high-souled delighted monkeys has sat them down, Jamvaban, glad at heart, asked that offspring of the Wind; the happy Hanumān, all about his proceeding: "How had you seen the worshipful one? How dose she fare there? And how dose the cruel Ten-necked one bear himself towards her? Do you truthfully relate all this to us, O mighty monkey."
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)