मीषद्रजोध्वस्तमिवातुलाक्ष्याः। वासः स्थितायाः शिखराग्रदन्त्याःकिंचित् परिस्त्रंसतचारुगात्र्याः॥
mīṣadrajodhvastamivātulākṣyāḥ| vāsaḥ sthitāyāḥ śikharāgradantyāḥkiṃcit paristraṃsatacārugātryāḥ||
English Meaning
And the gold-hued cloth, now covered with dust, of that damsel of a comely person, having teeth like pomegranate seeds, slipped a little off its place.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)