मनश्च मे हतं भूयश्चक्षुः प्राप्य तु संश्रयम्। यत्नेन महता ह्यस्मिन् मनः संधाय चक्षुषी॥ यत्नेन महता भूयो भास्करः प्रतिलोकितः। तुल्यपृथ्वीप्रमाणेन भास्करः प्रतिभाति नौ॥
manaśca me hataṃ bhūyaścakṣuḥ prāpya tu saṃśrayam| yatnena mahatā hyasmin manaḥ saṃdhāya cakṣuṣī|| yatnena mahatā bhūyo bhāskaraḥ pratilokitaḥ| tulyapṛthvīpramāṇena bhāskaraḥ pratibhāti nau||
English Meaning
My mind, combined with my eyes waxed feebler. And then fixing with might and main my eyes as well as my mind (on the sun), I could by a violent exercise of my energy behold the sun. And the sun shining, appeared to us like the earth in extent.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)