तच्छ्रुत्वा विषसादैव द्वितीयाप्रियशंसनात्। विषण्णवदनो भूत्वा भूयः पप्रच्छ मातरम्॥
tacchrutvā viṣasādaiva dvitīyāpriyaśaṃsanāt| viṣaṇṇavadano bhūtvā bhūyaḥ papraccha mātaram||
English Meaning
Hearing this, Bharata apprehending a second misfortune was deeply moved; and with a sad countenance, he again asked his mother.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)