स तं वृक्षं समासाद्य संध्यामन्वास्य पश्चिमाम्। रामो रमयतां श्रेष्ठ इति होवाच लक्ष्मणम्॥
sa taṃ vṛkṣaṃ samāsādya saṃdhyāmanvāsya paścimām| rāmo ramayatāṃ śreṣṭha iti hovāca lakṣmaṇam||
English Meaning
Having taken refuge under the tree and performed his evening devotions, that foremost of those capable of charming others. Rāma, addressed Laksmana, saying.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)