यः सुखेनोपधानेषु शेते चन्दनरुषितः। वीज्यमानो महार्हाभिः स्त्रीभिर्मम सुतोत्तमः॥ स नूनं क्वचिदेवाद्य वृक्षमूलमुपाश्रितः। काष्ठं वा यदि वाश्मानमुपधाय शयिष्यते॥
yaḥ sukhenopadhāneṣu śete candanaruṣitaḥ| vījyamāno mahārhābhiḥ strībhirmama sutottamaḥ|| sa nūnaṃ kvacidevādya vṛkṣamūlamupāśritaḥ| kāṣṭhaṃ vā yadi vāśmānamupadhāya śayiṣyate||
English Meaning
And that meritorious son of mine, who, daubed with sandal, used to rest his head pleasantly upon a pillow, fanned by beauteous damsels decked in ornaments, will to-day surely take refuge underneath a tree, and lay his head on a wooden plank or a stone.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)