ततः शुभं तापसयोग्यमन्नं स्वयं सुतीक्ष्णः पुरुषर्षभाभ्याम्। ताभ्यां सुसत्कृत्य ददौ महात्मा संध्यानिवृत्तौ रजनीं समीक्ष्य॥
tataḥ śubhaṃ tāpasayogyamannaṃ svayaṃ sutīkṣṇaḥ puruṣarṣabhābhyām| tābhyāṃ susatkṛtya dadau mahātmā saṃdhyānivṛttau rajanīṃ samīkṣya||
English Meaning
Then, when the evening had passed away and night fell, Sutiksna, having done homage to those chiefs of men, offered them excellent fare, suitable to ascetics.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)