सीताया वचनं श्रुत्वा तथा चक्रे शचीपतिः। गृथिवीं नास्पृशत् पद्भ्यामनिमेषेक्षणानि च॥ अरजोऽम्बरधारी च नम्लीनकुसुमस्तथा। तं ज्ञात्वा लक्ष्णैः सीता वासवं परिहर्षिता ॥
sītāyā vacanaṃ śrutvā tathā cakre śacīpatiḥ| gṛthivīṃ nāspṛśat padbhyāmanimeṣekṣaṇāni ca|| arajo'mbaradhārī ca namlīnakusumastathā| taṃ jñātvā lakṣṇaiḥ sītā vāsavaṃ pariharṣitā ||
English Meaning
Hearing Sītā's words, the lord of Saçī did accordingly. he did not touch the earth with his feet, and his eyes remained winkless. he bloomed in youth, and the blossoms did not fade on his attire. Thereupon knowing him for Vāsava, Sītā was overjoyed.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)