तस्यैवं ब्रुवतो दुष्टं विराधस्य दुरात्मनः॥ श्रुत्वा सगर्वितं वाक्यं सम्भ्रान्ता जनकात्मजा। सीता प्रवेपितोद्वेगात् प्रवाते कदली यथा॥
tasyaivaṃ bruvato duṣṭaṃ virādhasya durātmanaḥ|| śrutvā sagarvitaṃ vākyaṃ sambhrāntā janakātmajā| sītā pravepitodvegāt pravāte kadalī yathā||
English Meaning
Hearing the wicked and vaunting speech of the impious Virādha, as he said this, Janaka's daughter, Sītā, began to tremble from fear, like a plantain tree shaken by the wind.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)