इति तस्यां ब्रुवाणायां चतुर्दश महाबलान्। व्यादिदेश खरः क्रुद्धो राक्षसानन्तकोपमान्॥ मानुषौ शस्त्रसम्पन्नौ चीरकृष्णाजिनाम्बरौ। प्रविष्टौ दण्डकारण्यं घोरं प्रमदया सह ॥ तौ हत्वा तां च दुर्वृत्तामुपावर्तितुमर्हथ। इयं च भगिनी तेषां रुधिरं मम पास्यति ॥
iti tasyāṃ bruvāṇāyāṃ caturdaśa mahābalān| vyādideśa kharaḥ kruddho rākṣasānantakopamān|| mānuṣau śastrasampannau cīrakṛṣṇājināmbarau| praviṣṭau daṇḍakāraṇyaṃ ghoraṃ pramadayā saha || tau hatvā tāṃ ca durvṛttāmupāvartitumarhatha| iyaṃ ca bhaginī teṣāṃ rudhiraṃ mama pāsyati ||
English Meaning
As she said this, Khara wrought up with boundless passion, said, Two human beings accoutred in arins, and wearing bark and dark deer-skins have in company with a female entered this deep Dandaka forest. Do you returni, after slaying them, as well as that wicked one. And this sister of mine will drink their blood.
— M.N. Dutt (1891–94, public domain)